Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställa och berätta fakta, men det är icke den enda och
knappast den högsta.» — — — »Allt detta förutsätter
att historikern själv gör sig en föreställning, ett riktigt
begrepp om vad som fordras för ett politiskt samhälles
bestånd, om staten och dess ändamål.»
Som en motpol mot ett sådant uppfattningssätt står
Hjärnes praktfullt ironiska varning mot vissa böjelser att
låta konkreta och realistiska kulturskildringar träda
tillbaka för »idealiserande abstraktioner» och
personifikationer av vissa begrepp:
»Antikens fridfulla lugn har visat sig vara en
nyhuma-nisktisk myt, liksom medeltidens kristenhet ingalunda varit
så genomträngd av de kyrkliga troskraven som dess
beundrare i förra århundradets början förmenat» (1910).
Det är, hävdar författaren, ett misstag »att
samhällslivet någonsin förefallit så överskådligt, att den enskilde
sorglöst kunnat hängiva sig åt dess genom vanor och
traditioner helgade ordningsbud».
Utvecklingen av denna synpunkt är mycket tänkvärd,
just i en tid då mer eller mindre utpräglade
guldåldersfan-tasier, bakåtblickande eller framåtblickande, åter tränga
sig fram i förgrunden av kultur tänkandet.
Värderingsmomentet, som är av dubbel art — det gäller
både sakernas faktiska betydelse och deras fruktbarhet
enligt respektive historikers sätt att se — blir emellertid
alltid relativt. En historiker måste alltid noga akta sig
för att låsa fast sina syntetiska kategorier. Historien
befinner sig i ständig rörelse; allting omvandlas, och det
som en tid ter sig som historiens obetingade resultat kan,
förr än man tror, få en helt annan belysning, kanske
rentav te sig som en ytterligt efemär eller övergående
före
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
