- Project Runeberg -  Historia och religion : några uppsatser omkring ett ständigt aktuellt kulturproblem /
14

(1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

teelse. — I det läget finns intet annat att göra än, så
objektivt man det förmår, värdera från den erfarenhet,
som mänskligheten till sammanfattningsögonblicket
faktiskt har haft. Detta utesluter icke full beredskap att lära
om och ändra de stora perspektiven. Ingen
sammanfattning kan betraktas som definitiv ens för den tid den själv
omfattar.

Harald Hjärne kom på sin ålders dag — under och
strax efter förra världskriget — att i särskilt hög grad
få anledning att behjärta vanskligheterna i en dylik
radikal perspektivförskjutning och ta ställning till villkoren
för nya överraskande utsikter och tillbakablickande
jämförelser emellan de bestämmande föreställningarna i
historiens stora växelverkan. På ett lysande sätt har han i
sin uppsats »Nya problem för världshistorisk
framställning» (1921) — nästan ett historiefilosofiskt testamente
—• kämpat med hela den rad av principiella och praktiska
problem, som yppa sig i en sådan situation. Sålunda
betonar Hjärne bl. a. att förhoppningarna om fredsidealets
snara förverkligande tagit en högre flykt. »Däri har»,
säger han, »även trycket från den asiatiska kulturvärlden
sin dryga andel, liksom å andra sidan den kristna missionen
av samma orsak kommit att få en ökad betydelse, som ej
längre kan förbises vid den världshistoriska betraktelsens
omdaning.» Med karakteristisk skepsis talar han i detta
sammanhang om att fredslängtans »känslostyrka snarare
än dess politiska skaparkraft» tagit sig uttryck i tron på
fredens snara tillkommelse, »vare sig genom framtvungna
världsriken eller genom frivilliga folkförbund». Något av
visionär klarsyn kommer in, då Hjärne detta år, 1921,
konstaterar, att parlamentariska rättigheter och anspråk

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:07:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histrel/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free