Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samvetets centrala betydelse och avgörande värde i
historiesynen och i historien själv råder stark släktskap mellan
Geijer och Hjärne. Men den senare har, alldeles
konsekvent, uraktlåtit att direkt i sin egentliga historiska
forskning låta denna yttersta värderingsgrund komma till
uttryck.
Man må ha vilka åsikter man vill om dessa normer och
värderingsgrunder som bakomliggande faktorer i Hjärnes
forskning. Ett är visst, att hans historiska vetenskap på
ett sällsynt stimulerande sätt fick som biprodukt en hans
ganska egenartade förmåga att på ett tidigt stadium
avslöja den komplicerade naturen hos aktuella företeelser,
vilka eljest av de flesta uppfattades som sakrosanta eller
definitiva. Väl känd är ju hans mycket tidiga insikt om
nationalismen som en företeelse på gott och ont, och om
dess dubbla natur av stabiliserande och farligt
revolutionerande faktor. Härmed sammanhänger, att Hjärne, lika
litet som Geijer, någonsin, trots politiskt engagemang
och trots vid olika tillfällen bestämda politiska åsikter, lät
sig bindas i vanliga partifållor. Det är emellertid viktigt
att framhålla, att det här alls inte är fråga om något
slags historisk spådomskonst. Ingen har mera än Hjärne
avvisat idén att en historiker skulle kunna skåda in i
framtiden. Ingen har mera energiskt än han betonat det
irrationella och oberäkneliga i historien. Men saken är
den, att Hjärne, just genom sin ovanligt utpräglade frihet
från allt slags doktrinarism, ofta nog förmått se något
så verkligt väsentligt i en för honom aktuell situation,
att den historiska kommentaren till denna väsentlighet
får värde även för en senare tid, då samma väsentlighet
alltjämt består, ehuru då i en faktisk och allom uppenbar
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
