Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belysning, som tidigare endast den starka historiska
fantasien kunnat ana.
Även såtillvida kan det sägas råda släktskap mellan
Gei jer och Hjärne, att båda, trots nödvändig utveckling
och växling i synpunkter och åskådning, på bottnen av sitt
väsen genom åren särskilt påtagligt bibehåller samma
avgörande reaktionssätt inför tillvaron. I en artikel i Svenska
Dagbladet 1898 — alltså för jämnt 50 år sedan och nära
ett kvarts sekel före här refererade stora uppsats från
1921 — kommer vid behandlingen av »akademiska skolor»
spänningen mellan norm och frihet i vetenskapen på ett
karakteristiskt sätt till uttryck: »Den samhällsnyttiga
flitens redbara arbete kräver sin utrustning genom vigt
användbara läxor, och läxans grundval är dogmen, den
fastställda läran, som ej vidare hinner prövas, men måste
raskt inhämtas och framtes... Men inom varje särskilt
område finnes ändå tillräckligt utrymme för dem, som,
avsides från alla skolor och skolaster, vilja öva sig att
tänka på egen hand över vetenskapens egentliga problem
bortom den inhämtade lärans huvudsatser.» Dessa yngre
som äldre behöva, menar han, därför ej upphöja sig till
förfinade »själsaristokrater» eller »övermänniskor».
»Men de kunna, om de mena allvar, inom sig (utan att
predika om sig själva vid marknadsdisken) åtminstone
drömma om en arist 0 diako nia, en strävan att tjäna det
bästa, tjäna sanningen, även om hon aldrig nås, med sin
bästa tankekraft och sin uppriktigaste håg. Ibland sig
göra de ej skillnad på olika sekter, på gudsförnekare och
fromme, på konungstrogne och socialister, eller hur
konstiga och triviala kättarnamnen eller trostitlama månde
lyda. Och om de anfäktas av främmande intressens
måls
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
