Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Objektivitet och subjektivitet i historieforskningen. Av Professor Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Sveriges tillstånd på Karl XII :s tid», har en
bearbetning av massiakttagelser ställt utanför diskussion många
punkter som förut voro föremål för subjektiva slutsatser
inom detta mycket känslopåverkade område. O. s. v. Om
synteserna gälla ämnen av detta slag, kunna de sålunda
i stor utsträckning göras rent objektivt.
Men subjektivt måste det naturligtvis avgöras, om det
är sådant man vill ägna sin uppmärksamhet; och särdeles
många, förmodligen flertalet, vilja veta något annat om
historien. Uppgiften för en objektiv behandling försvåras
utan tvivel då, vilket till en början gör det mycket
önskvärt att så långt som möjligt hålla fast vid den numeriska,
på massiakttagelser grundade metoden. Men det är långt
ifrån fallet, att framställningar av annan typ helt och
hållet skulle sakna stödet av objektiv behandling. Vad
en klass, en person eller en institution i andlig måtto har
gjort för samtid och eftervärld måste vara något helt
annat än deras yttre storleksordning. Är detta vad man
vill veta, blir det därför nödvändigt att gå andra vägar.
Man kan undersöka hur det har reagerats för de
företeelser det gäller, vilken roll de ha spelat i brev, dagböcker,
poesi, romaner, broschyrer och debatter. Utan tvivel står
man här inför stora svårigheter, kanske framför allt i
fråga om de breda, länge illitterata lagrens
föreställningsvärld. De påverkades utan minsta tvivel främst av sina
prästers förkunnelse, som därför också kräver alldeles
särskild uppmärksamhet; religionens praktiska inflytande
låg främst på detta område. Närmast gäller det därvid
de medvetna inflytelserna. De omedvetna kunna
emellertid studeras på motsvarande sätt, genom att man iakttar
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
