- Project Runeberg -  Ur historien och sagan : ett världshistoriskt bildergalleri / Andra delen /
13

(1905-1906) [MARC] Author: August Wilhelm Grube
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tyska gudar och hjältar - II. Arminius, cheruskern, och Civilis, batavern - Arminius, den tyska frihetens räddare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 13 —

hotade lians frihet, om han föll i hennes faders händer. Han
bortröfvade Thusnelda och förde henne hem såsom sin maka.
Segest svor honom en evig hämnd och började med att varna
Varus för Arminius såsom en förrädare, men han talade för döfva
öron; den romerska fältherren menade, att allt detta förtal liade
sin grund endast i Thusneldas bortröfvande, och därjämte ansåg
han sig klokare än den ’råe germanen’ och föraktade hans råd.
På detta sätt slog honom Gud med blindhet.

3.

Varus befann sig i sitt sommarläger vid Weser, då han
erhöll underrättelse om att en vid Ems boende germanisk stam
hade rest sig och nedgjort alla romare inom sitt område. Detta
hade skett enligt öfverenskommelse mellan de förbundna, ty
Arminius, som ledde deras beslut, hade på förhand förvissat sig
om att Varus i sådant fall skulle tåga i fält med bela sin här.
Och så skedde äfven. Romaren beslöt att utan dröjsmål bryta
upp och utkräfva hämnd. Vid afskedsfesten i lägret voro
Arminius och Segest närvarande* och den sistnämnde varnade honom
ånyo, men Varus ville ej tro honom utan befallde tvärtom
Arminius att uppbåda det germaniska härbannet och såsom
bundsförvant förena det med romarna. Stolt i hågen bröt han
därefter upp med sina tre bepröfvade legioner och tågade in i
bergstrakterna vid Weser, på de ställen, där Herford ocli Salzufela nu
äro belägna. Skyndsamt uppbådade Arminius härbannet, och med
glädje fattade de förbundna sina svärd till strid för friheten. På
välbekanta genvägar förde Arminius sina germaner i romarnas
rygg och anföll plötsligen deras eftertrupp. Ännu anade ej Varus
hela vidden af faran utan ansåg blott för öfvermod af några få,
hvad som var en öfverlagd plan och klok beräkning. Det var
nämligen Arminius’ afsikt att först försvaga och splittra romarnas
styrka för att sedan kunna så mycket säkrare krossa dess spillror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histsaga/2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free