- Project Runeberg -  Ur historien och sagan : ett världshistoriskt bildergalleri / Andra delen /
51

(1905-1906) [MARC] Author: August Wilhelm Grube
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De romerska kejsarna och kristendomen - II. Titus, Trajanus och Marcus Aurelius - Trajanus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 51 —

nen. Sålunda förde då de stackars kristna, samtidigt förföljda af
både romare och judar, en särdeles olycklig tillvaro.. Nattetid, då
alla sofvo, samlade de sig bäfvande i underjordiska hvalf eller
aflägsna hålor, sjöngo gemensamt med sakta röst sina fromma
sånger och anropade i andäktiga böner Gud och Frälsaren, som äfven
styrkte dem så, att de till och med under de grufligaste plågor
förblefvo fasta i sin tro. Romarna, som ej kunde fatta den höga
lyftning, religionen förmår att ingifva människan, ansågo de kristnas
tro för halsstarrighet och pinade dem med
all upptänklig grymhet. Äfven kejsaren
ansåg dem vara farliga för staten, och då det
i synnerhet i Mindre Asien fanns många
kristna församlingar, ditsände han sin vän,
den yngre Plinius, hvilken vi redan i det
föregående omnämnt, för att straffa dem,
som affallit ifrån tron på de gamla
gudarna, samt återföra dem ifrån deras
förmenta villfarelser. Plinius insände följande
berättelse till kejsaren: »De, hvilka hos
mig blifvit angifna såsom kristna och
som bekänt sig vara det, har jag hotat
med döden och, då de framhärdade i sin
villfarelse, låtit afrätta, emedan deras
oböjliga halsstarrighet förtjänade detta straff.
Många bedyrade, att de hade varit kristna,
men afstått därifrån, och att hela deras
villfarelse bestått däri att de före dagningen sammankommit på
en bestämd dag (söndagen), sjungit sånger till Kristus och till Gud
samt genom ed förbundit sig att icke begå stöld, röfveri och
äktenskapsbrott, att trofast hålla sitt ord samt ej förskingra anförtrodt
gods. Därpå hade de skilts åt men snart åter samlats för att
tillsammans intaga én oskyldig och vanlig måltid (den heliga
nattvarden). Hos de kristna i allmänhet har jag icke funnit någon

29. Romersk härold.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histsaga/2/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free