Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De romerska kejsarna och kristendomen - III. Antonius och Pachomius Upphofvet till klostren - Pachomius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 62 —
tjäna de kristnas Gud och älska sina medmänniskor så, som
Jesus’ bekännare gjorde. Redan detta beslut höjde honom vida
öfver hans kamrater och deras alldaglighet, och snart fann han
äfven tillfälle att utföra det. Maximinus’ krig tog ett snart slut
med hans död, och de af honom värfvade trupperna afskedades.
På sådant sätt blef äfven Pachomius åter försatt i frihet. Han
begaf sig genast till en kyrka i öfre Egypten, där han blef
undervisad i kristendomens läror, döpt och upptagen i den kristna
kyrkans gemenskap. Men ännu fick han intet lugn. Den tidens
kätterier, i synnerhet stridsfrågorna om Kristi gudom, upprörde hans
inre. Han vände sig då under böner och tårar till Gud för att få
klarhet om hvarest sanningen vore att finna. Gud uppenbarade
för honom, att den kyrka, hvari han blifvit upptagen, äfven vore
den rätta. Från denna stund höll han sig fast vid densamma,
hans ängsliga tvifvel upphörde, och han beslöt att föra ett
ensamt lif för att kunna ägna sig fullkomligt åt Gud.
2.
Vid den tiden stod en eremit, som hette Palämon och
vistades emellan Nilen och Röda hafvet, i stort rop för helighet. Till
honom begaf sig Pachomius med beslut att taga honom till sin
förebild. Gubben föreställde honom alla umbäranden och
besvärligheter i eremitens lif, men den modige och ifrige ynglingen lät
ej afskräcka sig. Då öppnade Palämon sin cell, upptog honom
lios sig samt utbildade honom mindre genom lära, ty han talade
föga, än genom sitt allvarliga och alltid oföränderliga exempel.
Af honom lärde Pachomius de späkningar af alla slag, genom
hvilka asketerna då för tiden sökte härda sig; så t. ex. att vara
nöjda med salt och bröd och förtära grönsaker blandade med
damm och aska; vidare att bära sand från ett ställe till ett annat
för att hålla sig vakna, eller gå med nakna fötter genom
törnbe-växt mark. Ännu berömligare förkofrade sig Pachomius i gude-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
