Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De romerska kejsarna och kristendomen - IV. Konstantin och Julianus - 1. Konstantin den store - Korsets fana - Grundläggningen af Konstantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 71 —
stenar, hvilken inneslöt de tvenne sammanbundna grekiska
begynnelsebokstäfverna på frälsarens namn. Den fyrkantiga
fanduken var af siden, purpurfärgad, broderad med guld och
ädelstenar. På densamma, tätt under korsets tecken, såg man bilden af
kejsaren och hans söner. Denna lika dyrbara som praktfulla fana
använde Konstantin i alla sina krig såsom ett medel till trygghet
och seger. Femtio soldater af lifvakten, alla utmärkta genom
fromhet och ovanliga kroppskrafter, hade intet annat göromål än
att bevaka denna fana samt aflösa hvarandra i att bära
densamma och den, som bar henne eller blott var anställd såsom
hennes vaktare, hade, enligt livad Konstantin själf försäkrade, intet
att frukta, vare sig död eller sår, midt ibland fiendens pilar.
Öfverallt, där korsets fana visade sig, drefvos fienderna på flykten.
När Konstantin märkte detta, lät han alltid föra fanan dit, där
faran var störst, och han kunde med tillförsikt räkna på en
gläfsande seger, enär det gudomliga tecknet ingaf soldaterna nytt mod.
Kejsaren befallde, att flera liknande fanor skulle förfärdigas åt
dem bland hans härar, som han ej personligen kunde anföra.
Sålunda hade äfven fordom konung Numa, då enligt sagan en
sköld (ancile), på hvilkens bevarande det romerska rikets
säkerhet skulle bero, föll ned till honom, ifrån himmelen låtit förfärdiga
elfva andra fullkomligt lika sköldar, på det att man ej skulle
kunna stjäla den äkta.
Konstantin sammandrabbade med Maxentius och tillkämpade
sig en fullständig seger. Därefter lät lian kristna lärare komma
till sig och undervisa sig i den kristna läran samt förklara,
hvarför Guds son blifvit människa och låtit sig dödas. Härpå
förordnade ban, att alla hans tjänare och undersåtar skulle antaga
kristendomen.
Grundläggningen af Konstantinopel.
Romarna voro mycket missnöjda med att deras kejsare
blifvit kristen och äfven ville göra dem till kristna. De höllo hellre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
