- Project Runeberg -  Ur historien och sagan : ett världshistoriskt bildergalleri / Andra delen /
72

(1905-1906) [MARC] Author: August Wilhelm Grube
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De romerska kejsarna och kristendomen - IV. Konstantin och Julianus - 1. Konstantin den store - Grundläggningen af Konstantinopel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 72 —

fast vid sina hedniska gudar och ville ingenting veta om den
osynlige kristne guden. Då beslöt Konstantin att anlägga en andra
hufvudstad i östra delen af sitt rike för att skydda detsamma emot
persernas anfall och äfven utgöra ett värn emot de vid Donau
boende göterna, om de försökte öfverskrida gränsen. Den nya
hufvudstaden skulle blifva ett nytt, kristet Rom och öfverträffa det
gamla hedniska Rom i prakt och härlighet. Konstantin begaf sig
på resor för att utse en lämplig plats för den nya staden, och
hans uppmärksamhet fästes vid Byzantium, en gammal och
berömd stad vid det sund, som skiljer Europa och Asien, samt
belägen på en udde, där Svarta hafvet mynnar ut i Marmorasjön.
Läget emellan tvenne världsdelar och tvenne haf, den bördiga
jordmånen, den natursköna trakten, den för handel och sjöfart
ypperliga belägenheten —• allt behagade kejsaren, och han beslöt
att här grunda den andra hufvudstaden för den af romarna
under-kufvade världen. Det gamla Byzanz var redan en stor stad, men
den nya mur, Konstantin lät uppföra, var så lång, att den sträckte
sig ifrån det ena hafvet till det andra. Därefter uppfördes det
kejserliga palatset, nästan lika stort som Capitolium i Rom, ocli
därpå många andra offentliga byggnader. De hedniska templen
blefvo förvandlade till kristna kyrkor och därjämte flera nya och
präktiga kyrkor uppförda. Staden invigdes åt den på korset döde
frälsaren, och äfven Konstantins och hans moder Helenas
bildstoder buro ett kors i handen. I taket i det vackraste rummet i sitt
palats lät kejsaren anbringa ett kors af guld och ädelstenar. Men
jämte det kristna stannade mycket hedniskt kvar. Sålunda lät
Konstantin uppresa en gyllene staty af sig själf för att dyrkas. At
de senatorer, som följt honom från Rom, lät han uppföra
boningshus; andra ansedda män, som bosatte sig här, fingo jordegendom
i Asien, borgarna erhöllo samma fri- och rättigheter, som voro
gällande i det gamla Rom, och åt det fattigare folket utdelades
vin, säd och olja. Asien, Grekland och Italien plundrades på sina
konstskatter för den nya stadens räkning, och år 330 invigdes det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histsaga/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free