Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De romerska kejsarna och kristendomen - IV. Konstantin och Julianus - 1. Konstantin den store - Grundläggningen af Konstantinopel - 2. Julianus affällingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 73 —
’Nya Rom’, såsom staden skulle heta, men den kallades efter sin
grundläggare Constantinopolis, d. ä. Konstantins stad.
Så snart Julianus uppstigit på tronen, förklarade han sig med
all ifver- för hedendomen. På hans befallning måste de af
Konstantin stängda gudatemplen åter öppnas; de, som förfallit,
istånd-sattes, och nya uppfördes. De hedniska prästerna bekommo åter
sitt forna anseende, hvilket de allt
sedan Konstantins tid förlorat, och alla
offer och ceremonier återinfördes.
Julianus skref själf till de städer, som
förblifvit den gamla religionen trogna,
och uppmanade dem att utbedja sig
allt, hvad de kunde önska. Själf var
kejsaren den mest nitiske i de hedniska
religionsbrukens iakttagande. Han hade
låtit utnämna sig till öfverstepräst och
till föreståndare för Apollos orakel.
Hans trädgård var uppfylld med
altaren, som han låtit uppföra åt alla
gudarna och på hvilka han offrade
hvarje morgon. I sitt palats hade han
ett kapell, som var ägnadt åt solen, vid hvars uppgång och
nedgång han anställde offer. I templen infann han sig ofta och
slaktade då själf offerdjuren. Han knäböjde inför gudabilderna för att
genom sitt exempel uppmuntra folket att göra detsamma. De
kristna benämnde han föraktligt ’Galileer’, men han förföljde dem
icke; han lät till ocli med arianska biskopar återkomma, hvilka
2. Julianus Affällingen.
1.
43. Julianus Affällingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
