Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkvandringarna - IV. Östgöter, Västgöter, Longobarder - Aistulf och Disiderius - 1. Konung Aistulf - 2. Sagan om den järnklädde Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 132 —
Knappt hade emellertid Pipin återvändt från Italien, förrän
Aistulf bröt sin ed och uppbröt i vrede för att krossa påfvens
nygrundade välde. Snart stod han utanför Rom och belägrade
påfven i denna hans hufvudstad. Då begärde Stefan ånyo Pipins
hjälp, och frankerna kommo och besegrade longobarderna. Nu
måste Aistulf afträda exarkatet — d. v. s. hela det område vid
Adriatiska hafvets kust, som förr lydde under östromerska
kejsarens ståthållare — jämte en mängd sköna städer, och allt lämnade
Pipin åt den helige Petrus och hans ställföreträdare, den romerske
påfven, till evärdelig egendom. Detta var grunden ocli upphofvet
till Kyrkostaten, ocli sålunda blef ifrån denna tid kristenhetens
andliga öfverhufvud äfven en världslig härskare.
Snart därefter dog Aistulf (756), och följande året blef
Desi-derius longobardernas konung.
2. Sagan om den järnklädde Karl.
I frankernas rike hade Karl den store tillträdt regeringen. Han
hade varit förmäld med Desiderius’ dotter, men på påfvens
enträgna uppmaningar förskjutit henne. Sedan han äfven förvärfvat
de länder, som tillhört hans broder Karlman, och dennes enka
och barn flytt till longobardernas konung, ville Desiderius tvinga
påfven att smörja Karlmans söner till konungar öfver frankerna.
Då sände påfven Hadrianus i skyndsamhet bud till konung Karl,
och denne lät ej länge vänta på sig.
När Karl med sin här ryckte fram emot Pavia, önskade
Desiderius gärna få se sin motståndare. Han begaf sig därför upp i
ett högt torn, hvarifrån man liade en vidsträckt utsikt öfver
nejden, i sällskap med en frankisk man vid namn Autkar, som
för-törnat sin herre och därpå flytt och sökt skydd hos Desiderius.
När de nu först sågo en afdelning af den stora frankiska hären
nalkas, frågade konungen: »Är konung Karl med ibland denna
trupp?» — »Ännu icke!» svarade Autkar. Därpå närmade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
