Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tyska kejsare och konungar - VI. Karl IV af det böhmiskt-luxemburgska huset - Den gyllene bullan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 383 –
fullt verk. På riksdagarna i Nürnberg och Metz år 1356
utfärdade han nämligen en riksgrundlag, hvilken urkund på grund af
det därvid i en kapsel hängande stora gyllene rikssigillet kallades
’den gyllene bullan’. För att göra ett slut på oordningarna och
striderna vid kejsarvalet fastställdes däri noga, huru vid valet och
kröningen skulle tillgå. »Hvarje rike», så börjar den gyllene
bullan, »som i sig själft är oenigt, skall gå under.» De sju
kurfurstarna liknas vid de sju ljus, hvika skola upplysa det heliga
romerska riket i andans enhet. De trenne andliga kurfurstarna af
Mainz, Trier och Köln äro
ännu i det gamla rikets
mening ärkekanslerer för
Tyskland, Burgund och Italien; de
fyra världsliga äro körningen
af Böhmen såsom
ärkemun-skänk, pfakgrefven vid Rhen
såsom ärkedrots, hertigen af
Sachsen såsom ärkemarskalk
och markgrefven af
Brandenburg såsom ärkekammarherre.
Dessa valfurstar blefvo mycket
gynnade framför de öfriga
riksfurstarna. Deras länder
skulle odelade öfvergå till efterträdaren; de erhöllo den högsta
domsrätten, så att man ifrån dem ej behöfde vädja till kejsaren; de
förfogade fritt öfver myntväsendet, bergverken och judetullen, hvilka
alla hittills varit kungliga privilegier (regaler). Valet skulle äga
rum i Frankfurt am Main, kröningen i Aachen. Därtill slöto sig
lagar om upprätthållandet af landsfreden. Påfven och hans
föregifna stadfästelserätt vid kejsarevalet omnämnes ej med ett ord.
Den gyllene bullan var en grundsten för det tyska rikets
författning, men den blef äfven det första betydande steget till den
obegränsade furstemakt, genom hvilken riket splittrades, och kejsarens
113. Universitetets i Prag sigill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
