Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tyska kejsare och konungar - VI. Karl IV af det böhmiskt-luxemburgska huset - Den gyllene bullan - Wenzel af Böhmen och Ruprecht af Pfalz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 384 –
myndighet nedsjönk till en skugga. Huru föga denna
’riksgrundlag’ förmådde återställa ocli befästa ordning i riket, visade sig
redan under Karls son och efterföljare, Wenzel af Böhmen. För
att redan under sin lifstid försäkra denne om kejsarkronan (hvilket
för öfrigt var i strid med gyllene bullans bestämmelser) vände sig
Karl till påfven, hvilket likaledes var emot samma grundlags anda.
Och då Karl år 1378 dog på sitt slott i Prag, stod kriget emellan
städer, adel och furstar i full låga.
Wenzel af Böhmen (1378 -1400) och
Ruprecht af Pfalz (1400 -1410).
Före sin död hade Karl delat sina besittningar emellan sina
söner sålunda, att den förstfödde, Wenzeslaw eller Wenzel, erhöll
Böhmen och Schlesien jämte de bayerska ocli sachsiska
landsdelarna, den andre, Sigismund, Mark Brandenburg, Johan
hertigdömet Görlitz (Lausitz och Neumark); hans tvenne brorsöner Jobst
och Procopius innehade redan förut Mähren.
Såsom rikets öfverhufvud visade Wenzel i början god vilja,
antog sig med ifver landsfredens upprätthållande och
myntväsendets förbättring men kom snart på grund af sitt befallande väsen
i delo med sina böhmiska ständer. Af ett häftigt lynne ocli
be-gifven på dryckenskap, såsom han var, blefvo regeringsgöromålen
honom snart en börda. Hans bemödande att bilägga splittringen
inom kyrkan (tvenne påfvar, den ene i Rom, den andra i Avignon,
skulle båda med konungens i Frankrike hjälp tvingas att afgå)
lönade honom blott illa, ty den sluge Bonifacius IX upphetsade
nu kurfurstarna vid Rhen emot honom. Fejderna i södra
Tyskland förmådde han alls icke afstyra. Emot städernas förbund
därstädes slötos herreförbund, såsom Schleglarnes eller
Martinsfåglarnas riddarförbund, den helige Wilhelms förbund,
Lejonförbundet, i spetsen för hvilket den ärelystne grefve Eberhard Gräl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
