Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Medeltidens hjälte- och riddartid - III. Ridderliga hjältar - Bertrand du Guesclin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 485 –
slöt att rycka denna ganska betydande plats ur deras händer. För
detta ändamål förklädde han sig jämte sextio af sina följeslagare
till vedhuggare. Han delade dessa i fyra hopar, hvilka skulle
närma sig platsen från olika sidor. Därefter afpassade han en
tid, då slottets befälhafvare med en del af besättningen gjorde ett
ströftåg, lät sitt folk under natten hålla sig doldt i en närbelägen
småskog, därpå vid dagens inbrott förse sig med ved- och
risbördor, gömma sina vapen under kläderna och från olika håll närma
sig slottet. Iklädd en hvit tröja och med en väldig vedbörda på
ryggen var Bertrand den förste, som anlände till vindbryggan;
utan dröjsmål eller misstanke nedfälldes densamma, men då
kastade Bertrand sin börda genast ifrån sig, stack ned brovakten och
ropade med stark stämma: »Guesclin!» Vid denna signal skyndade
de öfriga att komma honom till hjälp och bemäktiga sig bryggan.
Då emellertid väl 200 engelsmän voro i slottet, så blef striden
mycket ojämn, och det uppstod ett fruktansvärdt motstånd. En
engelsman klöf med sin stridsyxa hufvudet på en af Bertrands
män men föll själf för Bertrand, som tog yxan och därpå med
henne åt alla sidor utdelade hugg, medan han lutade ryggen emot
en herdekoja. På sådant sätt höll han under en lång stund
fienden från lifvet på sig, till dess af en händelse en ryttartrupp af
hans parti kom ridande förbi, befriade honom ur nöden och
hjälpte honom intaga slottet. Det var också hög tid, att hjälpen
kom, ty i denna strid med tio fiender på en gång hade stridsyxan
blifvit honom frånryckt och hans hufvud var så betäckt med sår,
att blodet rann öfver ansiktet. Genom denna utomordentliga
oför-vägenhet vann han rykte att vara sin tids tappraste och djärfvaste
riddare.
3.
t
Medan hertigen af Lancaster, broder till Svarta Prinsen,
belägrade Dinan, inträffade det, att Bertrands broder, Olivier du Guesc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>