Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska järnhanteringens ekonomiska historia i fågelperspektiv - 1700-talets monopolpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en upprepning av den tidigare utvecklingen; och när
stångjärnspriserna då började stagnera, var det
brukspatronerna som blevo de lidande.
För större delen av tiden skapade i alla händelser de
nu behandlade faktorerna den materiella grundvalen
för den svenska brukskulturens rika och rikt givande
blomstring, om vilken sådana namn som Geijer och
Tegnér utgöra en påminnelse, men som givetvis bar
frukt i många andra riktningar samtidigt; det har varit
en av de viktigaste företeelserna i Sveriges hela nyare
historia. Visserligen får det därvid ej förbises att den
frånvaro av expansion som utgjorde politikens
innebörd hindrade järnhanteringen från att bereda
försörjning åt någon ökad del av den starkt växande
befolkningen i landet. Bergshanteringen representerade
omkring 1700-talets mitt icke mer än ungefär tre
procent av landets befolkning, och denna andel visade
ingen tendens att växa. I fråga om näringens betydelse
för folkets försörjning får man visserligen också göra
ett stort men siffermässigt oberäkneligt tillägg för den
mängd kol- och forbönder som ägnade en mycket
väsentlig del av sin arbetskraft åt bruken; men
ingenting talar för att denna andel skulle ha befunnit sig i
tillväxt. Följden blev att främst jordbruket fick till
uppgift att försörja en i stort sett oförändrad andel av
den starkt växande befolkningen, något som erbjöd
stora svårigheter innan dess uråldriga karaktär
radikalt hade ändrats. Ännu mer obetydlig än
bruksbefolkningens storlek ter sig i moderna ögon järnexportens
absoluta belopp, trots att exporten förmodligen
representerade något sådant som 85 à 90 procent av
produktionen. Exportsiffrorna stego först på 1730-talet upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
