- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
294

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Medeltidens och 1500-talets myntförsämringar - Kopparmyntfoten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

DET SVENSKA PENNINGVÄSENDETS ÖDEN

alldeles oberoende mynt, nämligen dalern. Dess
uppgift var den redan förut omtalade, att göra tjänst som
handelsmynt och kunna användas som fast punkt i
penningsystemet, och cirkulationen därav var
förmodligen obetydlig. Den svenska dalern hade sin
motsvarighet i mynt med samma namn i andra länder,
ofta liksom den svenska med ett i stort sett
oföränderligt värde i silver.

Den tendens som alltid förelåg att usurpera bättre
mynts namn för användning på sämre mynt ledde
emellertid i fråga om dalern på 1590-talet till att infoga
den i kurantmyntsystemet, till en början under namnet
”räknedaler” eller ”svensk daler”, så att dalern blev
liktydig med fyra mark. Därmed var dalerns
värdebeständighet uppgiven, den hade blivit en del av det
fluktuerande kurantmyntsystemet. Men behovet av ett
värdebeständigt mynt var så starkt att den gamla
dalern i verkligheten samtidigt fick leva kvar, fastän
snart under sitt sedermera ryktbara namn riksdaler;
också detta namn hade motsvarigheter i hela
Nord-och Mellaneuropa, med jämförelsevis måttliga olikheter
i silverhalten mellan olika länders riksdalerenheter.
I Sverige fortlevde riksdalern med denna karaktär ända
till 1776 och till namnet rentav till 1873.

Kopparmyntjoten

På kurantmyntets område införde sedan Gustaf II
Adolf, försöksvis 1624 och definitivt följande år, en
förändring av de mest vittgående konsekvenser, i själva
verket det egendomligaste i Sveriges hela
penninghistoria och vad som intar en särställning också i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free