Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Kopparmyntfoten - Pappersmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSMYNTFOTEN
297
utseende nyhet inom penningväsendet, nämligen en
pappersmyntfot eller substanslös myntfot. Detta led i
det svenska penningväsendets historia kan belysas
genom ett ovanligt fylligt material, samtidigt med att
förloppet erbjuder särskilt intresse ur de nutida
erfarenheternas synpunkt.
Papper smyntfoten
Såsom redan Voltaire framhöll i sin ryktbara Histoire
de Charles XII, stimulerades användningen av
”representativt” mynt i Sverige framför allt av den enastående
besvärliga kopparmyntfoten, och den ledde till ett
sådant försök redan före Frihetstiden. Till följd av
kopparmyntens klumpighet visade det sig att sedlarna
till en början rentav fingo överkurs i förhållande till
de metalliska kopparmynten.
Det första försöket med pappersmyntfot i Sverige var
därför också det första i Västerlandet, så att Sverige
intar en särställning i pappersmyntets händelserika
historia; det är den andra av de punkter där svensk
penninghistoria har internationellt intresse. Men detta
första försök blev endast en tvåårig episod. Händelsen
berodde i någon mån på en tillfällighet. Dess
upphovsman var Johan Palmstruch, skaparen och ledaren av
Riksbankens närmaste föregångare, den efter honom
uppkallade banken, under åren 1661—63. Den nya
penningformen, mer fylld av möjligheter på gott och
ont än någon annan, ledde helt naturligt, vid den
fullständiga obekantskapen med dess verkningar, till
överemission av sedlar och nedgång i deras värde relativt
till det metalliska myntet. Resultatet satte en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
