Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Pappersmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
DET SVENSKA PENNINGVÄSENDETS ÖDEN
skräck i myndigheterna, att något nytt försök icke
gjordes under hela den återstående tiden före Karl
XII:s död.
Vid denna sistnämnda tidpunkt hade emellertid den
nya företeelsen, sedelmyntet, redan hunnit komma till
användning på olika håll utomlands och hade
därigenom förlorat något av sin skrämmande karaktär.
Den franska Mississippisvindeln 1720, iscensatt av den
rikt begåvade skotske storspekulanten John Law,
innebar visserligen en överemission i våldsammaste form;
men Englands Banks sedelutgivning sedan 1694 hade
å andra sidan i huvudsak undgått faran. När
Riksbanken (eller Riksens ständers bank, som den länge
kallades) kom att följa exemplet, så berodde det
visserligen icke närmast på bankledningens önskan, utan på
att dess kunder — efter en svag början redan under
den föregående tiden — på egen hand hade låtit vissa
av bankens uttagningsbevis mot bankens avsikt
cirkulera och sålunda bli banksedlar — ett gott exempel på
att pengar är vad allmänheten behandlar som sådana.
Dessa första cirkulerande bankkvitton avlöstes snart
av s.k. transportsedlar. Icke heller i fråga om
transport-sedlarna var det meningen att skapa ett nytt
cirkulationsmedel, och detta försvårades dessutom till en
början av att sedlarna icke blott lydde på namn utan
måste transporteras skriftligen på nya innehavare.
Emellertid lärde sig allmänheten snart att övervinna
denna svårighet genom att transportera in blanco och
sätta ut namn på den siste innehavaren först när
sedlarna upphörde att cirkulera och för inlösning
presenterades i banken. Staten, som kanske ännu mer än
medborgarna led av obekvämligheten vid
kopparmyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
