Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om äktenskapet (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sin inre betydelse inses, utan genom medvetandet at det högre
gemensamma, ur hvilket begges bestämmelse får sin rätta förklaring.
Men det är just detta medvetande af det högre, som nu är i
men-niskomas siunen fördunkladt, och en djup söndring har derigenom
uppkommit, som gör att det ömsesidiga förhållandet ej blott är,
såsom det länge varit, liknöjdt och kallt, utan det bar blifvit
fiendt-ligt och hatfullt Den ena classen med högfärden och listen, och
den andra med afunden och våldet till ledare och vapen, stå
hotande emot hvarandra, och det bör för den tänkande vara tydligt
att striden, en gång fullständigt utvecklad, måste innebära det
nuvarande samhällets undergång, och att räddning kan med framgång
sökas ensamt hos det högre, emedan det är just affallet derifrån,
som utgör den förstörande fiendtlighetens första orsak. Denna
söndring bar inträngt inom sjelfva fainilielifvet, och gjort den
patri-archaliska fulländning, hvarigenom det med sig, genom inre
föreningsband, förmår införlifva åfven de tjenande, till blott ett mer
och mer förbleknande ålderdomsminne. Det gamla slafveriet har
väl måst gifva vika för humanitetens religion, men dess ruiner stå
qvar och fortsätta dess förtryck, ehuru i förändrad form, och
motsatsen imellan herre och tjenare har, i stället att mildras, tilltagit
i råhet och köld. Den yttre, genom borgerlig lag bestämda,
lydnaden och det på öfverenskommelse hvilande samt äfven af yttre lag
skyddade anspråket på ersättning derför, utgöra de enda
försonings-krafterna af denna motsats. Det som deremot lefver och verkar i
det inre deraf, är endast ömsesidig, beräkning af fördel.
Omsorgsfullt vårdande och uppfostrande välvilja, aktning och fördragsamhet,
finnas lika litet hos den ena, som trohet, belåtenhet och
tacksamhet hos den andra. Afkyld i sitt inre, saknar den tjenande
till-gifvenhetens upprätthållande kraft, och då bördan af hans
skyldigheter trycker honom, ser han endast i det oupphörliga ombytet af
herre en lättnad i sin belägenhet, och inbillar sig att åtminstone
derigenom komma till någon, ehuru kort och öfvergående, njutning
af friheten. Han är derföre i allmänhet utan egentligt hem, och
troheten kan hos honom svårligen blifva något mer än en blott
negativ dygd. Att en inre demoralisation måste deraf blifva följd,
är nästan nödväudigt, och detta är så mycket mer att beklaga, som
tjenstfolkets talrika class just utgör en mellanlänk imellan
samhällets högre och lägre områden. I stället att inom det sednare
utsprida en genom den närmare beröringen med det förra förvärfvad
bildning, har den öfvergått till ett mägtigt organ för sedeförderfvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
