Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - III. Om vetenskapen (1833)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uom idéens positiva verksamhet objectiveras det väsendtliga uti
förnimmelsen, och derigenom uppkommer begreppet, som är djupt, klart,
bestämdt och fullständigt i samma män, som den ideella kraft,
hvaraf det bestämmes, är intensif Men såvida denna intensitet är
olika hos olika personer, följer deraf en motsvarande gradation i
begreppets inre betydelse. Härigenom uppkomma högre och lägre
begrepp, emellan hvilka dock icke en qvalitatif, utan blott en
qvan-titatif skilnad äger rum; ty äfven de sa kallade empiriska
begreppen måste så mycket heldre anses såsom uttryck af samma ideella
kraft, hvilken hos de högre uttalar sig, som sjelfva förnimmelsen
har i densamma sin positiva grund. Det gifves menniskor, hos bvilka
idéens kraft uttrycker sig egentligen och nästan endast genom
förmågan af förnimmelse eller iakttagelse, men de äga denna vanligen
i vida högre grad än de, hos hvilka förmågan af den högre
begreppsbildningen fir öfvervägande. Men det gifves äfven en annan
skiljaktighet emellan begreppen, och denna är af mera qvalitatif
betydelse. Den ena classen innefattar dem, hos hvilka klarhet och
bestämdhet äro öfvervägande, och såvida de helt och hållet ligga inom
sjelfmedvetandets spher och hatva sin grund i den utvecklade idéens
omedelbara inflytelse på kunskaperne, kallas de i mera egentlig
mening begrepp. De åter, som tillhöra den andra classen, äro mera
dunkla och synas mindre bestämda, men de hafva tvifvelsutan
ötver-vägande fullständighet och djup; de hafva med de förra samma
gemensamma grund uti idéens positiva kraft, men de sluta sig
närmare än de till viljan och bemedla dennas magt öfver handlingen,
hvarföre de äfven icke kallas begrepp, utan practiska maximer. I
följd af vetenskapen utvecklas väl idéerna, men de uppkomma icke
genom den. De lefva i menniskosjälens innersta djup, och
oberoende af vetenskapen och dess inflytelse uttrycka de sig dels såsom
samvete, hvars inre och väsendtliga betydelse icke vetenskapen utan
religionen förklarar, dels såsom aning och myth. När de utveckla
sig till idéer och uttala sig såsom begrepp, sker detta icke
fullständigt, ty i sådant fall skulle menniskans hela andliga varelse
öf-vergå till vetenskap och sökandets tid vore förbi Men detta har
ännu icke inträffat och skall, såsom vi tro, aldrig inträffa på
jorden. Fastän idéens blomma trådt i dagen, är dock dess rot gömd
i själens innersta och gifver lefvande kraft ej blott åt denna
blomma utan äfven åt den mägtiga gren af andlig verksamhet,
hvarigenom den omedelbart uttalar sig i handling. Men om, det
oak-tadt, idé och begrepp förvexlas, om den förra anses vara genom det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
