Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag anser visserligen denna historiens ståndpunkt hvarken för den
enda eller för den högsta; men jag tror den icke kunna öfvergifvas,
ntan att Europas politiska historia måste nedsjunka i förvirring,
emedan det, som oti denna med alla dess blodiga skakningar ännu
utgör det herrskande elementet, endast ifrån denna ståndpunkt kan med
klarhet uppfattas. Det, som af den historiska betraktelsen, så väl
på den nationala evolutionen som på religionens ståndpunkt, skall
uppfattas såsom bestämmande samh&Uets öden, visar sig ännu uti
Europas historia, blott i spridda drag under formen af stundom stilla
och omärkligt verkande, stundom mera väldigt framträdande
reactio-ner, då deremot hufvuddraget år en, med den romerska
republica-nismen identisk, på sig sjelf förtröstande menniskovilja, som
utvecklar sin kraft ömsom i stiftandet och vidmagthållandet af lagar,
ömsom i deras bekämpande och förstöring. Det som var romerska
statens positiva kraft, måste i den christeliga samhällsordning, till
hvilken Europa tenderar, öfvergå till blott negativ betydelse, och
denna öfvergång måste således vara characteriserad af den stundom
skarpt fiendtliga motsatsen emellan den romerska statens grundidé
och den djupa sanning, hvars fortsatta uppenbarelse gifver åt det
europeiska samhället en deremot reagerande evolutif kraft. Men om
denna motsats skall djupt och säkert kunna uppfattas, och
betraktelsen af Europas öden derigenom undvika att föranleda skefva och
origtiga meningar, måste romerska folket såsom utgörande det
renaste och mest fulländade uttrycket af motsatsens ena ännu
öfver-vågande sida, förblifva ett föremål för allvarlig forskning.
Men utom de nu uppgifna relationer, hvilka den classiska
litteraturen har till vetenskapsodlingen, uppkommer ännu en annan
derigenom, att den utgör en propedevtik för philologiens studium. Det
är väl icke alldeles nödvändigt att för detta ändamål använda den
daasiska litteraturen, ty man kan troligen vid språkens studium
göra böljan med hvilket af dem som helst; men genom sin
fullkomligare utbildning och den vida större bearbetning, som genom
sekler blifvit åt deras grammatikaliska kännedom egnad, qvalificera
sig de classiska, såsom både den säkraste och lättaste väg, på
hvilken ett så väl i theoretiskt som practiskt afseende grundligt
språkstudium kan introduceras. Erfarenhetens intyg utfaller äfven till
förmån för den classiska methoden, och den fiendtlighet, som emot
densamma i sednare tider ifrån flera håll framträdt, torde
småningom af sig sjelf försvinna. Den classiska litteraturens inflytelse på
vetenskapsodlingen synes mig således kunna uppfattas ifrån en för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
