Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för verklig dyrkan, och dess restauration anses af många såsom en
räddande välgeming. Den andra frukten åter år den emot all
civilisation och all cultur protesterande upprorsande, hvars mest ohöljda
utvecklingsform synes mig vara den, som bär Baboeufs namn.
Magten och utsträckningen af denna uppvorskraft kan väl icke af någon
tänkande sättas i fråga. Den liknar en underjordisk eld, som
stundom är fördold och mången gång tros vara qväfd, men den bryter
oförväntadt fram än här och än der, hotande med fullständig
öde-låggelse. Hittills har man lyckats att hämma eller åtminstone
till-bakadrifva dess utbrott, men egentligen genom medel, som gifva
näring åt den underjordiska branden och man har att befara det
denna lörr eller sednare skall bryta fram med verklig öfvermagt
Syftningen af denna mägtiga upproriska rörelse är så tydligt uttalad både
i ord och gerning, att ingen kan misstaga sig derpå; ty dess mål är
att förstöra civilisationen och återbringa menskligheten till vildheten
eller naturtillståndet.
Men vi vilje lemna denna mägtiga upprorsrörelse tillsvidare
åsido och betrakta den civiliserade verlden, sådan den icke allenast nu
är, utan äfven redan länge varit. Yi vilje dervid förelägga oss den
frågan, om den nu, i förhållande till sin bestämmelse, att vara den
sanna humanitetens utvecklingsorgan och fullgöra det henne af försynen
ålagda vårdarekallet af sitt eget slågte och af den organiska
verlden, har en character, som öfvertråffar de civilisationens
utvecklingsformer, hvilka genom affall ifrån den höga bestämmelsens fordran,
under tidernas lopp gått under?
Det är vftl för alla bekant att den civiliserade verlden nu så
väl som förr i sitt sköte omsluter stora massor af folk, som består
ende af tiggare, lättingar, tjufvar och andra brottslingar, väl
stundom hafva någon yttre piägel af samhällstvånget, men dock i sitt
inre icke äro väsendtligt skiljda ifrån de råa vildarne. Huruvida
detta område af samhället nu är större eller djupare förnedrat än
förr eller oro culturens magt förmått inskränka det eller förminska
dess förderf, äro statistiska frågor, som måste lemnas obesvarade,
och det är troligt, att ingen ännu med full säkerhet kan besvara
dem. Att ädelsinnade menniskovänner nu mer än förr rigta sin
uppmärksamhet på denna sida af samhällets elände och allvarligare
än någonsin förr eftersöka medel att lindra och förminska det, år
obestridligt och utgör vårt tidehvarfs förnämsta ära, men att å
andra sidan denna förderfvade folkmassa den ena gången efter den
andra tillåtits att usurpera den vördnadsbjudande titeln af »folket»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
