Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinna menskliglietens förlorade dygd och lycka. Detta vann ej
allenast oräkneliga personliga sympathier, utan det påböljade verket
fortsattes af ännu kraftfullare män, som uppfattade den stora frågan
ifrån en practisk synpunkt och, yrkande att civilisationens och
cul-turens egentliga grundkrafter, den uppenbarade religionen,
äktenskapet och den egendomsrätt, som är landtbrukets nödvändiga både
vilkor och frukt, utgjorde den egentliga orsaken till mensklighetens
förnedring och olyckor, uppmanade de folken till emancipation ifrån
culturkrafternas förtryckande magt eller, som är detsamma,
mensklighetens återförande till vildbetens character eller det såkallade
naturtillståndet. Men dessa voro dock blott theoretiska utopister och
declamatörer.
Deremot är den stora rörelse, som i mer än ett halft sekel
både skakat civilisationens grundvalar och i djupet förvirrat tankens
verld, en verkligt practisk protest emot civilisationens och cultnrens
magt Denna mägtiga rörelse har äunu icke, såsom det synes mig,
blifvit såsom historiskt factum till sin verkliga betydelse fullständigt
uppfattad och bedömd. Det envist ihärdiga bemödandet, att
uppskatta revolutionen såsom en yttring af mensklighetens reaction emot
en urartad samhällsordning, och således ursprungligt utgående ur
samfundslifvets inre nödvändighet, fortfar ännu och så länge måste
dess factum förblifva obegripligi Man kan medgifva, att åtskilliga
förbättringar inom samhällsinrättningen uppkommit efter
revolutionen och skenbart äro följder deraf, ehuru de hvarken äro så stora
eller så många, som man skrytsamt föregifver, äfveusom att en
varmare religionskänsla genomträngt de Europeiska folken efter
revolutionen, än före densamma, då hädelsen hörde till dagens ordning,
ehuru denna varmare religiositet hos många nu redan betydligt
af-svalnat och bos andra antagit characteren af fanatism. Men till
trots af dessa medgifvanden, är det dock tydligi att de verkningar
af förbättring, hvilka man ifrån revolutionen härleder, hafva sin
grund icke uti revolutionen sjelf, utan i culturens och
civilisationens reaction deremot Om jag äfven emot min öfvertygelse skulle
medgifva, att de . oerhörda massor af dårskaper och brott som
sammanhängde med den egentliga revolutionen, hafva en blott
acciden-tell betydelse, återstå doek tvenne frukter, som obestridligt utvecklat
sig ur dess rot Den ena är militärdespotismen eller den
ultramonar-chism, som hvarken kan uppkomma eller bibehålla sig utan
genom lögn, svek, våld och förtryck. Dess första framträdande har,
såsom bekant varit föremål icke blott för gillande och pris, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
