- Project Runeberg -  Valda skrifter / Tredje delen /
291

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

timliga bebof må vinnas för de gamla skogarnes förstoring, utan
äfven vextrikets sförsta och mägtigaste gestalter må erhålla den
prå-gel af menniskans vårdarekall, som kan bereda henne trefnad på
jorden och framkalla hennes verkliga kärlek till den organiska verld,
som omgifver henne.

Efter skogens afrödjning följer genombrytningen af gräsmattan
och dess omvändande, så att luften får omedelbart inverka på dess
rotsida. Detta är plogens verk och menniskans företag, att utfifva
detta verk, är en handling af så djup vishet att dess egentliga
betydelse ännu icke är insedd. Plogen har derföre ifrån ålder ansettB,
såsom en vördnadsbjudande symbol af menniskans odlarekall Men
plogens arbete är endast en början, och derpå måste följa hvad man
kallar jordens brukning, hvars ändamål är att. genom jordens så
Långt som möjligt drifna fördelning, till den högsta grad öka dess
innerliga beröring med luften. Häruti grundar sig principen för
trädesbrnket Denna princip har i sednare tider blifvit mycket
omtvistad. Trädet är traditionellt ifrån Romarne, hvilka åter synas
hafva hemtat det, likasom så mycket annat uti landtbrukets praktik,
ifrån Carthago. Oaktadt det således kan sägas hafva Afrikanskt
ursprung, är det dock uti det Europeiska åkerbrukssättet, som det
utgör eu hufvudsak. I sednare hälften af det 18:de seklet
framträdde dock män af stort anseende, som allvarligt protesterade
der-emot I spetsen för dem, som betraktade frågan ur practisk
synpunkt var Arthur Young och för dem, som uppfattade den
theore-tiskt den berömde S. H. Davy. Den vulgära åsigten, att trädet
bereder jorden en behöflig hvila, är särdeles enfoldig och föga bättre
är den, som anser jorden genom trädet få tillfälle att ur luften
hem ta nya näringsämnen för vexterna Att trädesbruket gör nytta,
i samma mån det åt luften bereder en så djup inflytelse på jorden
som möjligt, är å ena sidan ett obestridligt factum, och å den
andra, att den årligen fortsatta odlingen af samma växter gör, att de
förr eller sednare vantrifvas och blifva nödvexta eller till och med
dö ut. För att motverka det sednare, ansåg Young och hans
anhängare omvexling af de odlade vexterna eller circulationsbruk vara
tillräckligt Men erfarenheten har visat att äfven då, ehuru
långsammare och sednare samma verkan af vexternas van trefnad
npp-kommer. Det bör vara temligen tydligt att hos den odlade jorden
uppkommer, genom sjelfva vegetationsprocessen, något som skadligt
återverkar på den sednare. Men hvaruti består detta skadliga ämne P

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:11:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/3/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free