Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kan har talat oro ogräsrötter, insekter och deras ägg o. & v. Men
detta är teroligen ytligt
Jag vågar här yttra en mening, för hvilken jag icke är säker
oro jag kan åberopa någon vetenskaplig auctoritet, och den får
således stå för min räkning. Vexternas rötter assimilera icke blott
utan de excernera äfven. Och det är detta exoernerande ämne, som.
då det i större mängd samlar sig omkring rötterna, verkar till
vexternas vantrefnad och aftyning. Nu finnas åter för detta ämno
inga mägtigare förstöringskrafter, än solen och luften, och det är åt
deras inverkan som trädet bereder rum. Ett gammalt talesätt bos
oss, att jorden bör »solverkus», kan således hafva en djup mening.
Trädet är således ett nödvändigt element i åkerbruket, och det bör
derifrån icke uteslutas. Men deraf följer icke, att det skall
användas i den öfverdrift, som bos oss och i flera andra länder varit
ifrån ålder brukligt. Om det förenas med circulationsbruk, torde det
vara nog, att använda det endast hvart fjerde eller femte år.
Det andra stora elementet, hvilket menniskan försöker att
använda vid åkerbruket, är vattnet. Den artificiella vattningen
tillhörde lika nödvändigt det Asiatiska åkerbruket som trädesbruket det
Europeiska, och detta bar sin grund uti dessa länders olika
dima-tiska chavacterer, ty i det nordvestliga Asien har luften inom
ele-mentarproces8en ett afgjordt öfvertag, som icke äger rum i Europa,
der vattnet, ehuru icke i lika hög grad som i Amerika, är
öfver-vägande. Vattnet bar en betydelserik, ehuru ännu physiologiskt
outredd roll inom de organiska varelsernas lifsprocess. Men dess
inflytelse är icke alltid helsosam, utan tvertom stundom skadlig.
Denna skiljaktighet i dess verkan på den organiska verlden härrör
ifrån olikheten i dess beskaffenhet, och har ett nära sammanhang
med sättet af dess uppkomst Den af alla mest kända formen af
vattenbildningen är den, som äger rum i atmosphæren. Jag lemnar
nu åsido den traditionella åsigten, enligt hvilken det vatten, som
finnes i luften, uppkommer genom afdunstning ifrån hafven, och
sedermera efter att hos den förra hafva condenserat sig nedfaller
såsom regn, emedan den sammanhänger med eu ytterligt ytlig
uppfattning af elementarprocessen. Regnet är produkt af
neutralisationen af luftens electriska spänning, och det omedelbara uttrycket af
den sednare är åska eller storm. Att regnet är för vexternas lif
af nödvändig och välgörande inflytelse, är väl temligen allmänt er*
kändt, men det ej sällan inträffande öfverflödet deraf är åter ganska
skadligt. Deremot är en jemn fuktighet hos luften nästan alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
