Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
traktar ett samhälle, som lider af söndringar och hotas med
upplösning, skall man troligen vid en djupare undersökning af
sjukdomen finna, att dess egentliga ursprung ligger uti en skef, sin egen
princip förtryckande och ofullkomlig utbildning af det första med
landtbruket omedelbart sammanhängande husbondeväldet; och att
reformen af ett sådant samhälle aldrig kan lyckas och hafva verklig
framgång, om den icke utgår ifrån eller åtminstone sammanhänger
med en nyutvecklad, starkare intellectuell och moralisk kraft hos
jordens ägare och förvaltare.
Det ifrån sin idé affallna och sin bestämmelse otrogna
husbondeväldet har spelat en till förfärlighet bedröflig roll i Europas
politiska historia. Det har å ena sidan icke allenast upprätthållit
slafveriet utan äfven, i synnerhet i några länder, gjort det så
ytterligt förtryckande, att det verkligen är underbart, att något slags
mensklig varelse kunnat uthärda deruti; å andra sidan bar det,
missbrukande ärftliga prerogativers magt, sammangyttrat sig till en
aristo-cratisk anarchi, hvilken utgjort det starkaste hinder, som ännu
fram-trädt, emot samhällsmyndighetens utveckling, så väl i form af lag
som af regentmagt. Denna aristocrati framkallade omsider emot sig
en stark reaction ifrån monarchismen, och det är striden emellan
dessa samfundselementer, som hufvudsakligen bestämde characteren
af Europas historia i slutet af medeltiden och början af nyare tiden.
I några länder förmådde aristocratien dels upprätthålla dels förstärka
sin magt, och antingen, såsom uti Italien och Tyskland, bilda små
stater i monarchisk eller republikansk form, dels, såsom i Polen efter
Jagelloniska ättens utgång, qvardröjande på den ärftliga
aristocrati-ens ståndpunkt, utbilda detta samfundselement till den ytterligaste
ensidighet, så väl till förtryckande af folket som till underhåll af
den upprorsande, hvilken ända till de sednaste tiderna der hindrat
konungadömets utveckling. I andra länder åter, såsom Spanien,
Frankrike, Storbritannien, Sverige och Danmark, segrade monarchismen.
Några af de furstar, som utförde denna strid, voro väl stränga och
hårdsinnade, men dock lifvade af ett allvarligt nit, att både
understödja folket, mildra dess belägenhet och framkalla statens verkliga
Organisation, såsom den store Mathias Corvinus i Ungern, Louis le
Gros och Henrik den IV i Frankrike, och hos oss Gustaf I, Carl
IX och Carl XI. Ensam står Ludvig den IX i den i slutet af
medeltiden så häftigt jäsande historien, då han genom den
underbara magten af sin gudsfruktan och sitt hjertas godhet så verkade
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
