Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Hoffvenius (1859)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tigande häg för de högre och humanistiska studierna, och egnade sig
i följd deraf ander sina första stadentär åt philosophien och de gamla
språken. Att han redan i sin ungdom vaun en särdeles utmärkande
aktning för vitter och humanistisk bildning, har man skil att antaga,
emedan han redan vid 18 års ålder blef af Consistorium utsedd,
att på Akademiens vägnar hålla tal öfver Westphaliska freden:
Oratio, brevem enumerationetn beneficiorum a Deo nobis anno 1648
praestitorum exhibens. Tryckt 1648. Sedan han valt medicinen till
sitt blitvande lefnadsyrke, synes han med öfvervägande studiinit halva
vinnlagt sig om anatomien, och hans första disputation har till ämne:
Ocnli descriptio anatomica, 1651. Efter det han 1655 utgifvit sin
andra disputation: De symptomatibus, reste han 1658 till Leydeny
der han fortsatte och slutade sin medicinska lärocurs, utgaf sin
gra-dualdisputation de Athleta Hippocratico, och erhöll doctorsgradeu.
Under sitt vistande i Leyden skall han sjelf hafva förfärdigat ett
artificiellt skelett, hvilket beundrades såsom ett misterverk. Jag har
ej kunnat finna det någorstädes uppgifvet, om han på fram- eller
återresan besökte Köpenhamn och fick tillfälle att persouligen göra
bekantskap med Bartholinus, Europas då varande mest ansedde
lärare i den practiska anatomien, men att den sednare fås tade sin
uppmärksamhet på honom är tydligt, ty i eu disputation de
pere-grioat media siger han: »Hoffvenius Svecus inter prosectores Eu-
ropae clarissimos, exteroru mad se studia allicientes est numerandus.»
Återkommen till Upsala 1661 blef han stiax och redan i April
månad utnämnd till Medidnæ et Physices Professor. Hvad han på
sin lärostol uträttade och huru han der, såsom lärare, ens’im utförde
ett större verk än i andra tider flera tillsammans förmått, har jag
ofvanföre sökt visa. Om man åter i sin betraktelse sammanfattar
denna öfverträffande utöfning af lärarekallet, med den practiska styrka
och skicklighet ban ådagalade i läkarekonstens utöfning och
isynnerhet i den bjeltelika striden med den så kallade studentdödeu, hans
strid i vetenskapens och Gartesianismens namn med pedanteriet,
hans af Bartholinus sjelf erkända practiska skicklighet i anatomien,
hans genom det beundrade artificiella skelettet ådagalagda manuella
färdighet i mechaniken, samt hans omfattande och i flera rigtningar
utvecklade kunskapsbildning, så gripes man af en verklig förundran
öfver mångsidigheten och rikedomen af hans både naturanlag och
den utbildning han förmådde gifva dem, fy man bör ihågkomma, att
han icke hade någon lärare, utan att allt hos honom berodde på
sjelfutveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
