Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenhams Pathologi och Nosographi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtjenar sfi mycket mer uppmärksamhet som ej blott Stahl sjelf,
utan äfven de fleste sednaie skriftställare, livilka sysselsatt sig med
den pathologiska undersökningen om kramp och convulsion, yrkat
den motsatta meningen om deras identitet. Å andra sidan tråder
Svdenham, genom sin ofvanföre framställda mening om ataxiens
förhållande till både dyskrasi och de deraf beroende secundära
degene-rationerna, uti en skarp strid emot flera meningar, som tid efter
annan djupt genomgripit och ännu genomgripa det pathologiska
betraktelsesättet. Hit vill jag först räkna de nyaste meningarne om
erethismen, att den nämligen, äfven då den hufvudsakligen visar sig
inom de psychiska functionerna, är symptomatisk och har alltid till
grund något topiskt lidande. När vid liköppningen något sådant
lokalt lidande verkligen finnes, anse de detsamma, icke såsom
Sy-denham, för krampens eller erethismens följd och product, utau tör
dess orsak; och i de fall, då vid liköppningen något dylikt icke kan
igenfinnas och i dem, der döden ännu icke inträffat, antager man
det hypothetiskt, i kraft af den theoretiska meningen om
nödvändigheten af en topisk grund för dynamiska lidanden. Men i lika
rak motsats står Sydenhams åsigt äfven till den crassa
humoral-pathologien. hvars grundtanke var att uti dyskrasien vätskornas
för-skåmning är ursprunglig och uppkommer omedelbart, oberoende af
nervsystemets dynamik. Det är mycket att beklaga, att Sydenham
icke fullständigt, utan blott i afseende på en sjukdomsclass utfört
denna sin åsigt, ty om han användt den på sjukdomsprocessen i
allmänhet och i synnerhet i feberläraus theori, hade han troligen
både fullkomligt besegrat det falska uti humoralpathologien och
förekommit den nyare ytliga meningen om de topiska sjukdomarnes
ursprunglighet
Den psychiska sidan af sjukdomsprocessen uppfattar Sydenham
såsom symptomatisk af ataxia spirituum, och beskrifver några af
dess lindrigare, ännu icke till vansinnighet stegrade former förträffligt,
hvarpå såsom exempel kunna åberopas hans skildringar ej blott af
hysterien och hypocondrieu, utan äfven af gikten. Den egentliga
manien deremot, om hvilken han endast på ett par ställen helt kort
yttrar sig, säger han uppkomma »a nimis exaltata et vivida
sun-guinis crasi», hvilket svårligen kan betyda något annat än blodets
quo abscedunt, functiutien pervertcntc.s; cum utrumque ab hac tam
ini-qna partitione, quæ naturæ oeconouiiæ penitus adveraatur, haud p&rum
detrimenti capiat. L. C. P- 395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
