Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenhams Pathologi och Nosographi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring och i följd deraf den spänning emellan electricitetens factorer,
som utmärker rötmånaden, uppkommit, blir den normala
gallafsönd-ringen minskad, och i stället uppkommer antingen den sjukliga
secre-tion ifrån magens och tarmcanalens slemmembran, som utmärker den
biliösa characteren eller ock den inflammatoriska gastricismen. Denna
constitution efterträdes åter närmare hösten af den inflammatoriskt
pituitösa eller ock chroniskt gastriska. Hvad åter de intermittenta
febrarne beträffar, är det väl onekligt att den skillnad Sydenham gör
emellan vår- och höstfebrar år väsendtlig, och det måste i följd
deraf medgifvas att årstidernas olikheter hafva på dem och deras
character en afgjord inflytelse. Men den är icke den enda eller ens
huf-vudsakliga af de orsaker, som framkalla dessa märkvärdiga och till
deras inre väsende ännu outredda feberformer. Den constitution,
hvilken Sydenham kallar den stationära, spelar i afseende på dem en
högst vigtig rol och, såsom det år allmänt kändt, äro de mer ån några
andra febrar beroende af den topiska constitutionen. Det synes mig
således icke kunna fullkomligen gillas, att helt och hållet underordna
dem den årliga constitutionens begrepp och ännu mindre att anse
dem, såsom de renaste och fullkomligaste uttrycken af de hvarandra
motsatta constitutioner, hvaraf den sednare enligt Sydenham år
sammansatt, nämligen vår och höst.
Jag kan icke underlåta att vid detta tillfälle yttra en önskan
eller måhända rättare en djup känsla af ett den vetenskapliga
forskningens behof, hvars uppfyllande fordrar flera forskningsarters
sammanstämmande verksamhet, men hvarför man hittills gjort ganska
litet, och äfven detta lilla har ägt rum blott inom enskilda
veten-skapssphérer, då deremot om något slags förenad betraktelse ännu
icke, mig veterligen, någon fråga uppstått. Jag menar nämligen
årets historia. Väl erkänner man, såsom man naturligtvis måste,
nödvändigheten af årstidernas skiften, men för öfrigt har man till
causal betydelse upphöjt något, som tydligen blott är verkan,
nämligen väderleken och denna åter har man betraktat endast såsom en
kedja af tillfälligheter, i följd hvaraf man, vid uppfattandet af årets
samtliga phænomener, nödgas inrymma det mesta åt tillfällighetens
magt. Detta betraktelsesätt måste stanna vid ytan och den
tillvex-ande kännedomen af dennas rika mångfald åstadkommer endast en
massa af specialbegrepp, hvilken mer och mer sammangyttrar sig
och slutligen icke blir något annat än en nära ogenomtränglig förlåt,
som för betraktarens blick undandöljer det inre och positiva. Året
med sina skiften utgör ett stort gemensamt factum, hvars enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
