Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenhams Pathologi och Nosographi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopporna visade sig under sommaren 1673, men voro då
milda och icke särdeles allmänna. Under sommaren 1674 och den
derpå följande hösten återkommo de deremot och fortforo ända in
på vintern, samt visade ånyo samma elakartade och dödliga
character, som utmärkte grassationerna under den föregående eller
dy-senteriska constitutionen.
Sydenhams iakttagelser under de följande 10 åren äro icke
med samma noggrannhet gjorda eller med samma utförlighet
berättade, som de nu redan framställda. Hans egna sjukdomslidanden
nekade honom då att lika flitigt som förr egna sig åt det practiska
lifvet, utan af sina mer och mer tilltagande plågor dels qvarliälleu
hemma, sysselsatt med utarbetandet och utgifningen af sina skrifter,
dels tvungen att vistas på landet, saknade han tillfälle, att med
oafbruten uppmärksamhet följa sjukdomsconstitutionens förändringar.
Detta var händelsen i synnerhet 1677, i följd hvaraf ban äfven
förbigår detta år med tystnad, anmärkande blott att, enligt hans
vänners uppgift, om hösten frossor voro sporadiskt gängse. Det
föregående året deremot éller 1676 var framför de föregående, så långt
Sydenham kunde minnas tillbaka, utmärkt af en stor motsats
emellan sommarens hetta och vinterns köld, men det oaktadt uppkom
ej allenast ingen qualitativ förändring i den förut herrskande
sjuk-domscoustitutionen, utan denna blef betydligt mildrad; hvilket
Sydenham anser såsom ett bevis på sanningen af den theovi han
uppställt om den stationära constitutionens egentliga grand *). De
sjukdomar åter, som mer bero af årstidernas skiften och väderlekens
föl-ändringar, visade sig detta år mer allmänt, och i synnerhet var
detta fallet med mässlingen och choleran. Den förra, ehuru icke
särdeles allmänt gängse, fortfor emot vanligheten äfven under
sommaren ända till höstdagjemningen. Den sednare, ehuru inskränkt
till sommarens slut eller Augusti månad, var i följd af den starka
hettan, allmän och förenad med häftiga convulsioner. Året 1678
återvände, efter 13 års uteblifvande, höstfrossornas välde, och fortfor,
jemte vårfrossorna, att utgöra den stationära constitutionens hufvudform
under de sedermera följande åren ända till och med 1684. Ett atbrott
ägde dock härvid ram, ifrån November 1679 till våren 1680, då
tusses epidemicæ, sannolikt en ny influensaepidemi, voro jemte lung-
*) — cum taui ingens te m pesta tum discrepantia similes tamen
morbus produceret, satis hine liquet, non tam manifestam, quam
occul-tam, aéris ternperiem epidemieis rnorbis favere. L. C. p. 295.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
