- Project Runeberg -  Valda skrifter / Fjerde delen /
157

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenhams Therapi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sta gjort Att åter absolut fasta år nödvändig i den acuta
sjukdomsprocessen, är en practisk grundsats, som i ålderdomen, i
synnerhet i den Orientaliska medicinen gällde såsom regel, men i
sed-nare tider år det först Broussais, som fullständigt yrkat den.

2. blodubömnwgar. I atseende på Jessa vidlåder
Syden-hams minne en beskyllning lör ötverdrift hvilken af dem, som
sedermera mer eller mindre ensidigt practiserat å la Sangrado. blifvit
förvandlad till pris och åberopad såsom skydd (Ör deras eget
klandervärda handlingssätt Beskyllningen år väl icke ogrundad, men
har ej mindre af dem, som yttrat deu såsom klander ån dem, som
låtit den gälla såsöm beröm, blifvit osannfärdigt öfverdrifven.
Sy-denham insåg ganska beståmdt och fästade äfven uppmärksamheten
vid både skadan och den verkliga vådan af bloduttömningarnes
missbruk. Han förbisåg åtminstone ganska fä af deras
contraindicatio-ner och man har således icke skäl att förebrå honom, det han
öf-ver den gräns, som af det sednare bestämmes, utsträckt indicationen
för deras bruk. Han ansåg dem för det kraftigaste af alla den
an-tiphlogistiska methodens medel och der denna metliod i allmänhet af
sjukdomens beskaffenhet påkallades, satte han således dem i främsta
rummet Men ehuru det i följd häraf ej är något att invända emot
den sphér, han för bloduttömningarnes bruk bestämde, återstår dock
den frågan; om han icke inom denna sphér öfverdref deras
användande och således felade, väl icke devuti att de användes, men
der-uti att de användes i för stort och indicationens fordran
öfversti-gande mått? För att åter besvara denna fråga, är det nödigt att
ibågkomma det indicationen fordrar hela den antiphlogistiska
apparaten och icke bloduttömningarne ensamt I samma mån de öfriga
till denna apparat hörande medel blifva fullständigt satta i
verksamhet, blir behofvet af bloduttömningen minskadt och kan
tillfredsställas med ett mindre mått deraf, men då de öfriga medlen blifva
antingen icke eller ock blott i ringare grad än de böra brukade,
måste en sådan brist ersättas genom en större bloduttömning, än
annars skulle hafva behöfts. Då, såsom dels redan är sagdt, dels
nedan-före skall anföras, Sydenham icke fullständigt använde de öfriga
antiphlogistiska medlen, var han, för att till fullo gå indicationen till
möte, tvungen till det bloduttömningens öfvermått, hvilket man
sedermera stundom såsom fel, stundom såsom förtjenst hos honom
anmärkt Härigenom förvandlar sig den förebråelse, som i denna
anmärkning innehålles. Hans fel består nämligen icke deruti, att han
använde bloduttömningen för rikligt emedan han dertill var af in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/4/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free