Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på Linnés minne (1856)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna verldsåsigt kan inför ytliga tänkare med något slags skenbar
framgång tillämpas på reproductionen eller, såsom den enligt
gammalt bruk kallas, nutritionen, är den dock alldeles svarslös, då man
af densamma begär förklaring öfver lifvetshögre uppenbarelser,
utvecklingen och alstringen. Då den åter försöker sig inom
lifsproces-sens psychiska områden, blir den rent af löjlig. Denna blott
chemi-ska materialism år, om man skall bekänna sanningen, för låg att
komma i beröring med Linneanismens väsendtliga innehåll, och
der-före är det hat, hvilket chemister vanligen instinctmessigt hysa emot
Linné och hans åra, lätt förklarligt. Men det är en högre
utvecklingsform af materialismen, hvilken nu öfver den organiska
naturforskningen har det verkliga öfvervåldet, och af hvilken både Cuvier
var och Humboldt, denne naturkunskapens ännu lefVande jettegestalt,
är anhängare, men hvars verkliga mening Göthe med den största
tydligheten och bestämdheten uttalat. Denna materialism, för
hvilken benämningen af hylozoism är passande och distinctiv, erkänner
alstringens factum, men den yrkar, att den utgår ifrån varelsen sjelf
och att denna således består genom sjelfalstring. Buffon var den
förste som utalade denna mening beståmdt och klart genom det
enkla ordet: ”materia productrix”; men i sednare tider gaf Schelling
den en mer philosophiskt ljudande ehuru mindre tydlig definition:
‘Lifvet är identiteten af product och productivitet”. Hylozoismen
har icke, såsom chemismen, opponerat sig emot naturens idé, utan
eröfrat och förnedrat den. Natura kommer af nascor, såsom fvasc
af (fVM — och båda stamorden betyda, såsom bekant är, födas. Det
mägtiga och verkligt sköna ordet betyder således vardande, och
denna dess betydelse uppfattades vida djupare af Romarne än af
Gre-kerne. Genom hylozoismens eröfring förvandlas dess begrepp deremot
till varelse, och denna mening innehåller det nu, i synnerhet då det
användes i vetenskaplig syftning. Hylozoismen utesluter således ifrån
naturbetraktelsen all föreställning om en absolut, evig eller verkligt
skapande verksamhet, och således kan inom kretsen af dess
åskådning icke någon art af tanke, som ens skulle häntyda på den
Onämnbare, hvars dyrkan utgör mensklighetens prerogativ, intvingas; utan
denna sublima föreställning år helt och hållet återförvisad till
känslans område.
Den biologiska åsigt åter, hvars förste och hittills ende
förkun-nare Linneanismen är, innehåller, att alstringen är till sitt väsende
och sin inre grund evig, ett omedelbart uttryck af den absoluta och
skapande verksamhet, hvaraf verlden uppkommer och består, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
