Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskedshelsning till lärjungar och studiikamrater (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaplig vederläggning af denna mening och försöka bevisningen
deraf, att ingen topisk förändring i organisationen af större vigt,
och isynnerhet i centralorganerna, kan uppkomma, utan en förutgående
förändring i den verksamhet, som för organismens upprätthållande
och förnyelse är positiv. Jag erinrar blott derom att, ehuru de,
som hylla denna mening, så godt sig göra låter, söka förklara
förhållandet emellan den topiska sjukdomen och det allmänna lidande,
hvilket de anse för symptomatiskt, de dock alldeles underlåta att en
gång vttra någon mening om det topiska lidandets orsak och
uppkomst Det synes som de verkligen skalle antaga möjligheten af
dess tillfälliga urspruug. Af mera practisk vigt är åter det
obestridliga factum, att de flesta och hastigast dödande sjukdomarne
icke åtföljas af något bestämdt topiskt lidande, eller hafva hvad
man kallar en anatomisk character. Så förhåller det sig med de
häftigaste och svåraste febrarna. Stokes, som läuge åtnjutit ett
rättvist anseende såsom practisk läkare, säger med skäl »att
Pariser-doctorerna, Broussais och hans anhang, icke skulle vågat eller
kunnat komma fram med den temligen klena meningen, att allmänna,
starkt framträdande febersymptomer, delirium och stupor hafva sin
första och omedelbara grund i inflammationer och pustulationer i
tarmcanalens slemmembran.» Uti vansinnigheten träffas förändringar
i hjernan hos ganska få, och dessa äro af den beskaffenhet att
endast fördom kan förmå någon att anse dem för ursprungliga *).
Krampaffectioner, algier och convulsiva lidanden, åtföljas mycket
sällan af topiska förändringar i organisationen, och då dessa på en
gång med dem förekomma, hafva de sällan ett direct sammanhang
med sjelfva sjukdomen. Rheumatismen framkallar väl ganska ofta
topiska inflammationer och complicerar sig dermed, men i sin enkla
form år den icke förenad med någon anatomiskt bestämbar
local-affection o. s. v. Om således man uppställer en nosologi, uti
hvilken blott det topiska motsvarar sjukdomens begrepp, och ifrån
området af detta begrepp uteslutas alla de allmänna lidanden, uti
hvil-ka tusentals menniskor under oerhörda plågor och qval sluta sina
dagar, måste derigenom gebitet för både sjukdomen sjelf och
läkarens förmåga att inverka derpå, blifva mycket inskränkt Denna
inskränkning äger i afseende på den sednare i ännu högre grad rum
*) Af 168 obductioner, hvilka Esquirol anställt pä [ikeu effcea
melancholiska dårar, var det blott 14, der några förändringar fnnnos
hos hjernan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
