Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskedshelsning till lärjungar och studiikamrater (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
organer för upprorsmakares frestelser och till olyckliga offer p&
revolutionernas moloihsaltar. De orsaker, som hufvudsakligen verka till
pauperismens uppkomst och befordran, åro hufvudsakligen trenne,
svält, köld och det för långt drifna och utan några hvilans uppehåll
fortsatta arbetet*). Det sednare är en mägtigare förnedringskraft än
*) Dessa förderfliga inflytelser äro mägtiga, men folklifvets
gemensamma lif reagerar länge deremot med framgång För att de förra skola
segra fordras det att deras inflytelse skall fortfara genom flera
generationer, och understödjas af den förvekligande kraft, som utsprider sig
ifrån de högre samhfillsclassernas skefva bildning. Pauperismens
full-städiga faetum synes således tillhöra folkens ålderdomsskifte. Jag vågar
dock tro, att folkens ålderdom, så stark dess faetum mångfaldiga
gånger framträdt i verldshistorien, ieke är hvad den synes, och således icke
har sin grund uti en verklig nödvändighet, utan att den till sitt väsende
är en af yttre förhållanden framkallad sjukdom, som möjligen kan botas.
Uti Amerika, der den individualism, som är tidehvarfvets dæmoniska
magt, framdrifver samfundslifvet i den deraf beroende falska rigtningen
med nästan brådstörtad fart, synes dock pauperismen icke ännu hafva lika
djupt och vidsträckt genomgripit folkets massa som uti Europa. Orsaken
lär väl vara den, att för det första samhället är nytt och i följd deraf
folklifvet ännu i besittning af en något starkare ungdomskraft, än i det
gamla Europa, för det andra att, ehuru de rikare classerna i lika hög
grad som någonsin i Europa öfverlemna sig &t lättjans och sinnliga
nöjens cxcessiva njutning, detta dock ännu~icke räckt så länge, att det
kunnat åstadkomma den folkets helhet genomgripande veklighet, som i
Europa, och för det tredje, att en betydlig del af den arbetande classen
består af negerslafvar, och negerstammen har en mycket starkare eller
segare lifskraft än den caucasiska folkracen. — Men det finnes i
Amerika ett egenartadt förhållande, uti hvilket en mägtig och folkmassan
djupt genomträngande sjukdomskraft har sin rot; och detta är
vexel-förhållandet emellan folkstammarne. Den röda mannen, den hvita och
den svarta mannen, kunna icke med hvarandra förena sig till ett
gemensamt lif, utan medelbart genom sådana Ömsesidigt väckta djupa
förändringar i deras inre, att vidtkringgripande pandemiska qjukdomar derutur
måste uppkomma. Vi se denna mägtiga pathogeniska kraft sä ofta
utveckla sig ur mindre spänningsförhållanden icke blott emellan nationer,
utan äfven emellan folkmassor: men en så storartad vexelverkan emellan
vårt slägtes största och egentliga grundstammar, som nu äger rum i
Amerika, har ännu aldrig funnits pä jorden, och den sjulighet, som der*
uti har sin rot, har ännu sin mägtigaste hufvudform i Gula feberns stora,
verldshistoriska faetum. Denna mening kan väl vid pandemiologiens
nuvarande ståndpunkt, icke synes vara något annat än ett käckt hugskott;
och möjligen är den äfven ett sådant. Men öfvertygad om dess sanning
yttrar jag den nu, dock utan anspråk, att göra den till ett pftstående.
Den har likväl till en del blifvit yttrad en gång förr. Den aktningsvärde
och stundom genealiske Blane sade en gång, att gula febern har sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
