Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskedshelsning till lärjungar och studiikamrater (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stakl3), Bichat4) Kieser Ä) och de, hos hvilka det vetenskapliga
sträfvandet väl har en practisk syftning och form, men dock utg&r
de uti sitt naturliga tillstånd äro förenade, och hvaraf de äro hämmade
och försvagade, och att således gifva dem formen af extracter, tincturer,
essencer o. s. v.; och denna princip har, såsom bekant, hlifvit i de
sednaste tiderna utförd med lika mycken djerfhet som frarogåug. En
annan stor tanke af honom är den, att de individuella sjukdomarne äro
uttryck af en hela slägtet genomgripande gemensam sjukdomsprocess,
hvilken, likasåväl som den individuella sjukdomen, är underkastad
förändringar och verkliga förvandlingar. I afseende pfi tvistefrågan om
sy-pbilis var en ny eller gammal sjukdom yttrade han: uIcke allenast är
syphilis ny, utan sedan dess uppkomst äro alla sjukdomar nya. Den
gemensamma sjukdomsprocessen har undergått cn stor förvandling, och
af dennas yttre tecken och phænomeoer är syphilis det, som ännu
starkast och tydligast framträdt." Huru högt står han icke genom denna
stora tanke, öfver den mängd af pathologer, som anse sjukdomarna blott
såsom individuella, och i följd deraf, äfven såsom varande af samma
art. form och beskaffenhet i alla tider.
*) Stahls “anima^ är en falsk och förvillande benämning. Han
menade dermed icke själen utan lifvet. Hade det använda ordet haft
den förra betydelsen, och han således verkiigen uppfattat det psycbiska,
såsom omedelbart uppenbarande det positiva i lifsprocessen, skulle hans
lära blifvit en helt annan än den nu verkligen är. Men om man ändrar
termen och deruti följer man blott hans eget exempel, ty han brukar
ganska ofta ttnaturaa, såsom synonym med uanimatt, finner man dock
snart, att han i sitt begrepp icke uppfattade det positiva i lifvet. Han
säger väl: “anima sibi corpus struittt, men denna tanke fullföljer han
icke, utan i den lära han utvecklat, är anima eller lifvet en strid med
materien, och således är reduetiviteten, eller det egentligen negativa i
lifsprocessen, lifvets högsta uppenbarelse. Den specialafdelning af
pa-thologien, på hvilken han haft den största inflytelsen, är läran om kramp,
men denna inflytelse har icke varit särdeles fördelaktig, ty derigenom,
att han identificerar kramp och convulsion, och icke, såsom hans
föregångare Willi8 rigtigare gjorde, uppfattar dem i deras motsats, blir hela
åsigten skef och beklagligen har i följd deraf denna lära ända sedan
hans tid varit alldeles stationär. Men han var i alla fall en stark
tänkare, och hans hufvudsakliga verk, “Theoria Medica verau, är lärorik
för sin läsare, egentligen genom den tankens ansträngning den hos
honom framkallar.
4 , Den snillrike Bichat dog mycket ung, redan i sitt 31 år, och
man måste beklaga detta såsom en verklig och stor förlust. Uti
ihärdig, stark och nitfull forskning, torde han i hela medicinens historia
icke hafva sin öfverman, knappt sin jemlike. Hans erkända förtjenst är
att hafva grundlagt den anatomiska forskningsart, som sedermera blifvi.t
kallad histologi eller texturlära, men af honom sjelf erhöll namnet ttall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
