Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räcker Elsa glaset som hon dricker ur. Det smakade illa,
hon vill ha ett annat glas. Syster fyller ett nytt glas och
smusslar med en annan av flaskorna, Elsa dricker, gör ånyo
en misslynt min, fast svagare än förra gången.
Elsa klär sig framför spegeln. Framför henne ligga alla
smyckena. Trött och likgiltig börjar hon smycka sig, tar
sig åt strupen och sväljer. Syster räcker henne ett glas,
det tömmer hon. Börjar åter smycka sig, nu med livligare
rörelser. Hon tar ett smycke, fäster det i håret, skakar
missnöjd på huvudet, tar ett nytt smycke - lika missnöjd -
trevar på bröstet, söker, söker - hon reser sig, söker.
Sjuksystern fram, frågar. Får till svar:
- Jag söker ett diadem - nej, nej, vad säger jag - en
kniv - nej, nej - jag menar en liten bröstnål av silver -
Sjuksystern anser henne sinnesförvirrad. Sven kommer med
en aftonkappa på armen, själv ytterklädd. Glad, beundrande,
lägger ömt kappan kring Elsas skuldror, bjuder henne armen.
De gå mot dörren, Elsa alltjämt sökande.
Portiern står vid sin disk och Gycklaren sitter kvar med
sin tidning. Han ser mot trappan, spritter till, sätter sig så
att han vänder ryggen mot trappan.
Sven och Elsa komma utför trappan, gå mot disken, Sven
talar med Portiern, som skyndar ut i det han ber dem
vänta ett ögonblick. Sven studerar tavlan, brister i skratt, fäster
Elsas uppmärksamhet vid tavlan. Hon lyfter långsamt och
likgiltigt blicken, men stelnar till när hon läser Doktor Lucio
Ferro. Hon står i stum skräck. Sven gör oroliga frågor, Elsa
tar sig för pannan, skakar på huvudet.
Portiern kommer, bugar, visar att ekipaget väntar. Tungt
stödd mot Svens arm går Elsa mot entrédörren. Plötsligt
springa de båda pudlarna fram, hoppa och dansa vänligt
igenkännande kring Elsa. Hon tvärstannar, trycker sig
förskräckt intill Sven.
Gycklaren reser sig hastigt, kallar med barska åtgärder
hundarna till sig, lyfter med ett förbindligt försmädligt grin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
