Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt er! Ingen skall störa er. Bara ett lite, lite ägg till. Sen ska
man inte plåga er vidare. Önskar ni kanske er makes sällskap?
Men hönan vill inte.
- Nå ja, säger han ädelmodigt, ni är kanske trött, madame?
En annan får inta er plats.
Men inte heller den andra vill. För henne finns ingen
ursäkt. Det är ren trilska och markis de Luny får inte svälta
ihjäl för en hönas nycker. Vill hon inte värpa, så måste hon
i grytan. Han tar sikte på henne och skjuter. I detsamma
hukar hönan sig ned - och har man sett! - Då hon skrämd
flaxar därifrån ligger där ett andra ägg! Han, den inbitne
stadsbon, har redan funnit rätta sättet att sköta höns - de
ska skrämmas! Ingen falsk sentimentalitet! Men varför
skrämma dem en och en? Det är opraktiskt. Han tar ett helt fång
hönor och placerar dem i soffan. Så fyrar han av en salva.
Ur skräcksynpunkt är ingenting att invända. Djuren flaxa
omkring över högt och lågt, vältande än det ena, än det andra.
Men flera ägg blev det ej. Däremot har en höna fått ett
skrubbsår. Han förbinder henne elegant med sin näsduk. Han
säger:
- Pardon madame, om jag varit brutal - men livet är
sådant! -
Och han tar sina båda ägg och går ut i köket för att
koka dem. Köksattiraljen tycks vara inlåst, dock står en
kittel på den öppna spishällen och det är själva syltkitteln,
så att den förslår vad storleken beträffar. Han fyller den
med vatten och sänker med ceremoniöst allvar ned äggen.
Så hittar han några stora vedknubbar, som han pläderar
under kitteln, sätter en tändsticka till. Men denna ved är gjord
av ett eldfast träslag vill det synas, ty hur tålmodigt han
håller tändsticka efter tändsticka under kitteln, blir det ingen
kärlek av. Inte heller blir det mera eldfängt då han ökar
ut det med småved sådan som morötter, pepparrötter och
andra rötter. Men elementen få helt enkelt icke trotsa den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
