Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäckar. Och i Kaukasien spelar även »Vår tids
hjälte», som likväl avslutades i Petersburg ett par
år före diktarens död.
Lermontovs förvisning blev nämligen för denna
gång icke mycket långvarig. Genom den mäktiga
mormoderns mellankomst förläts han av de
styrande och insattes ånyo i sitt förra
gardesregemente. Han återvände till huvudstaden, dock först
efter mycken tvekan och strandade planer att helt
och hållet överge militäryrket. Hans litterära
berömmelse hade nu vuxit i kapp med de utgivna
arbetena, och han kallades allmänt for »Pusjkins
arvtagare». Men med hans personliga
lyckomöjlig-heter blev det samtidigt allt sämre beställt. Mindre
än någonsin trivdes han med det tomma och
fÖr-konstlade salongsliv han åter levde, och ändå hade
han ej kraft att bryta med det. Han var besviken
på allt: på kärleken, på människorna och på sin
egen goda vilja. Hans första ungdoms älskade,
Varvara Lopuhina, hade fogat sig för föräldrarnas
vilja och gift sig med en annan. Han hade tagit
en låg litterär hämnd genom att svartmåla henne
i ett misslyckat roman fragment, som i viss mån
blev en föregångare till »Vår tids hjälte». Men
nu, då hennes gestalt åter dyker upp som Vera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
