Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna Karamasov», som den med sin heta atmosfär
något påminner om. ja, i alla för förståndet
åtkomliga avseenden överträffar den Dostojevskij. Där
möter en långt bättre komposition och stil än hos
ryssen, som ju hörde till dem vilka reda sig utan
både medveten stil och komposition. Där finns en
alldeles överlägsen människokunskap, en sällsynt
bildskapande fantasi, en uppsjö på fina
iakttagelser, en blick som genomborrar alla samhällsskikt
och miljöer -—• där finns kort sagt allt. Och bakom
detta hela tycker man sig länge se ett djupt etiskt
patos, en tendens som leder tanken till Tolstoj.
Men just här klickar det slutligen. Det ligger
något oäkta över det alltför skickliga mästerverket.
Man grips med rätt eller orätt av den svarta
misstanken att hela boken är en utstuderad spekulation
i andlighet, att den är ■— litteratur. Man tror inte
på den. Det fattas något i rösten och hjärtlaget.
Gäller ej detsamma om mer än en av vår tids
yppersta böcker? Man bländas, men slutligen
förblir man innerst oberörd.
Borde ej i detta läge sympatierna på förhand
varit hos de riktningar, som gjorde front mot hela
den gällande litteraturen? Den förbrukade andliga
luften ha vi alla så välsignat nog av. Skulle då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
