Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för obestämt himlastormande. Det kom tider dä
den ej heller räckte till för henne själv. Under de
svåra förhållandena fortskrider sjukdomen
obevekligt, diktarkraften brister under den kroppsliga
vanmakten, den skyhöga lågan tynar ner och
förkvävs. Hennes brev från denna tid andas en stilla
undergivenhet. Från övermänniskodrömmarna
söker hon sig bort till Rudolf Steiners saktmodigare
visdom, och slutligen återvänder hon till de
enklaste av alla läromästare, träden, blommorna,
barnen, och till den enklaste av alla gudar:
barndomens kristna Gud. Så visar det sig åter en gång
vilken grund som i yttersta nöd är säkrare än all
världens surrogatvisdom. Hennes liv är nu en
sluten ring, och midsommardagen 1923 går hon bort,
trettioett år gammal.
Kring hennes bar stod då en liten men trogen
krets av själsfränder, vilka skulle bära hennes
gärning vidare och utveckla den till en ny
riktning inom vår yngsta lyrik. Men inför den stora
allmänheten blev hennes eftermäle ej långt: en
likgiltig notis i några tidningar. Det var som om
man knappast lagt märke till att någonting hänt.
Och i själva verket hade det ej hänt något
synnerligt, varken i inre eller yttre måtto. En sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
