Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faster Mimmis och stadens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krokiga, skälvande ben och sömniga ögon fingo smaka
förvaltarens spö. Han var värre än satan,
förvaltaren, han var värre än ängeln Gabriel. Han
dansade som en vilde kring elden, han skrek tills
stämman sprack, han kröp så nära elden, att den
koketta öronlocken fräsande reste sig som borsten
på en ilsken hund.
Förvaltare Krok vann varken kärlek eller ära
på den kuppen. Han fick svett skinn. Han fick tre
processer på halsen och måste betala skadestånd
för nedrivna kåkar. Men han begränsade elden.
Den enda, som uppskattade hans verk, var faster
Mimmi. Hon kom ut på torget med liniment och
bandagen Julius Krok stod ensam på kullen, samma
kulle, där man sedermera rest Gustav Vasas staty.
Då faster Mimmi blev varse det brända, sotiga
ansiktet och det svarta håret, greps hon av ett slags
svindel. Hon gick rakt fram till ynglingen,
omfamnade honom och kysste honom. Alltsedan
göteborgstiden hade faster Mimmi icke kysst en man,
icke ens sin bror. Klockan var åtta på kvällen,
men torget var rikligt upplyst av lågorna.
Sedan faster Mimmi kysst ynglingen och fällt
några tårar, beströk hon det brända ansiktet och
händerna med kalkliniment och förde honom in
i prostgården.
Under natten flammade elden upp några gånger
men dämpades. Och följande morgon var faran
överstånden. Tre eller fyra hus stodo likväl ännu i
ljusan låga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
