Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broms & Krok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klädsel icke anstod en fabrikör och riddare av
kungliga Vasaorden. Han undvek södra staden, som
efter branden blivit rikemanskvarter. I södra
staden bodde en massa främlingar, de kände icke
J. A. Broms, och det kunde kanske falla dem in
att skratta åt honom. I och för sig kunde det
visserligen vara likgiltigt. Men han hade ett
retligt lynne, och sedan han tvenne gånger måst
bota dryga summor för misshandel, undvek han
helst all onödig förargelse.
Dessutom föraktade han dessa fina hus, dessa
järnbalkonger, dessa flaggstänger, dessa
väderflöjlar i form av drakhuvuden eller förgyllda pilar.
Han, J. A. Broms, hade skaffat staden dess första
fina trevåningsstenhus, och han ångrade det icke,
ty fastigheten var räntabel. Men han trivdes icke i
sitt hem. Han älskade de fattigas boningar.
Blekängen, det var hans kvarter. Där var han känd,
och där lät man helst bli att reta honom. När han
gått sin morgonrond genom verkstaden, knäade
han Karl Johansgatan utför, tog av till höger
och kom in på Sofiagatan. I vänster hand höll han
sin enkäpp och med högra handens fyra återstående
fingrar en hörlur. Det var en så att säga officiell
hörlur, vars begagnande vid vissa tillfällen borde
underlätta ett stilla lyssnande vid andra, viktigare.
Men det gamla knepet lurade ingen. Bromsen fick
aldrig höra sanningen.
På Sofiagatan undersökte han varje hus,
knackade försiktigt på rappningen, som föll och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
