Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broms & Krok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föll och föll. Han tog upp bitar från marken
och sökte passa in dem i det, som fanns kvar.
Han grälade över murarna och kallade dem tjuvar,
fähundar, latmaskar. Men han svor aldrig.
Vid nästa hus knackade han på dörren efter
att först ha kastat en blick genom fönstret.
Vanligen kom ingen och öppnade varken vid första,
andra eller tredje knackningen. Då blev han otålig,
slog på rutan med hörluren och ropade:
Se så, madammen, jag ser henne allt! Marsch
bara och öppna! Se så, hon står ju bakom ugnen.
Jag ser henne allt.
Madammen kröp fram ur ugnsvrån, öppnade
och neg. Hade hon bara vetat, att det var
fabrikörn själv -
Men innan nödlögnen mumlats till hälften, hade
gubben slunkit in som en katt och nosat i alla vrår,
i rum, i kök, i skafferi.
Ja, här har madammen det riktigt trevligt,
riktigt rart, vill jag säga. Andersson klagar, den
drummeln. Skulle en inte trivas här?
Madammen ger honom en tung, trött blick och
säger:
Har en bara Guds ord, fabrikörn, så trivs en
var som helst. Om det så vore i helvetet -
Husch fy, madammen, fy skäm ut sig! sladdrar
gubben och sätter luren till örat. Tror madammen
att en får så här rart i helvetet? Nej då, nej då.
Det drar, säger madammen. Det är röta i gaveln.
Jag kan sticka ut hela armen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
