Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Råttkriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fru Marie sköt skulden på Gud, och Louise
ångrade sin orättvisa misstanke.
Å! suckade hon. Ja, jag kunde väl tro’t. Den
stackars pappa får ju aldrig bestämma
någonting. Men mamma ska inte vara ledsen. Jag ska
be Gud, så att mamma ska nog få en pojke i alla
fall.
Louise bad. Men det tog sin tid att få Gud med
på saken. Han ställde sig synbarligen tveksam,
och Louise måste slutligen lova honom, att aldrig
säga fula ord, som Blekängsbarnen gjorde, och att
aldrig nypa syster Agnes. Det tog äntligen skruv.
Fru Marie fick en son, som i dopet undfick namnet
Abraham - ett alltför ståtligt namn för ett så litet
kryp, tyckte Louise.
Han skulle väl haft skägg då! påstod hon.
För resten är han då allt bra lik en flicka. Jag
hade verkligen trott, att det skulle vara större
skillnad.
Hon var emellertid mycket förtjust i brodern,
och hon ville med all makt förmå morfadern att
komma och beskåda det nya barnet. Men gubben
ville inte, hade icke tid.
Ska inte morfar se på, när han badar?
Nej, husch då, husch då!
Ja men morfar skulle se, va han har för en
liten söt stjärt.
Ingenting kunde locka morfar från hans papper.
Broms’ affärer blevo med varje år alltmera
komplicerade. De båda fabrikerna voro jämförelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
