Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Råttkriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räntorna, innan det blev tal om avdrag på lönen.
Men det var en egenhet med dessa skuldsedlar,
en egenhet, som på ett underbart sätt förlängde
deras tillvaro: förfallodagen inträffade alltid mitt
i vintern, då vedprisen stodo som högst, då
nordnordvästen tjöt som argast i Blekängslådornas
gluggar, då de välsignade ungarna måste ha skor på
fötterna och någonting varmt i magen. Det fanns
knappast exempel på, att en »lapp» kunde förfalla
till betalning vid midsommartid. Det var en egenhet.
För J. A. Broms hade denna lånerörelse stor
betydelse. Den ställde honom i ett innerligare
förhållande till arbetarna. Den gav honom rätt att
faderligt vårda, faderligt råda, faderligt tukta, där
tuktan var av nöden. Framför allt gav det honom
makt att stoppa alla okloka nybyggnadsplaner, alla
fåvitska förslag att övergiva Blekängen, där man
bodde så billigt och hade det så bra, så bra -
Men å andra sidan krävde en så vitt förgrenad
rörelse otroligt mycket arbete och omtanke. Som
säkerhet för sina pengar hade han endast
arbetarnas löner och deras bohag. Lönerna voro lätta
att kontrollera, bohaget svårare. En à två gånger
i veckan inspekterade Broms eller Sörman
pantbankens och möbelhandlare Isac Schönmayers lager.
Men det fanns även andra utvägar för en otrogen
arbetare att bedraga sin husbonde. Vem kunde
kontrollera alla gårdfarihandlare? Vem kunde
förhindra en hemlig export till landsbygden ? Nej,
varenda dag, varenda dag måste Bromsen vandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
