Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. A. Broms gör bokslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frispektakel, men inskredo först när någon slagen
krigare stämde upp en tjutande klagosång.
Ni ska inte föra väsen, pojkar. Då får ni skingra
er. Och vändande sig till sin kollega: Ska vi
inskrida, Lönrot?
Äsch, inte ska en missunna pojkar att slåss. För
resten ha de blydaggar de djäklarna.
Hotade striden att urarta till »oljud och
förargelseväckande beteende» steg Anders, som var en
djärv man, fram ur sin portgång och ropade:
Nu är det bäst, ni makar er, pojkar. Aposteln
kommer över torget.
Ibland kom varningen för sent, innan härvan av
armar, ben och beckad tråd hann redas ut, var
Aposteln över dem. I halvmörkret kändes han igen
på sin slokhatt och på sin kappa, som flaxade
och fladdrade både i storm och stiltje. »Råttorna»
sökte skydd hos sina fiender, dolde sig bakom
»snaskarna» eller smögo in i portgångar. Men
Aposteln hade kattögon och såg i mörkret.
Syndarens namn kom i domarboken, i straffregistret.
Och om straffet icke drabbade den skyldige, så
drabbade det den oskyldige. Det ena fick ta ut det
andra, straff blev det i alla fall.
Sedan Storån rensats, upphörde slagsmålen.
Sommarlovet kom och en stor del av elementargossarna
lämnade staden. Blekängshjaltarna samlades
på krogen för att »dricka märg i benen». De
skämtade en smula med madam Ekman, som då och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
