Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tänker inte gå ännu, sade Louise. Jag måste
hålla dig i båda öronen, så att du inte bits.
Aposteln önskade icke, att Louise skulle gå
sin väg, tvärtom borde hon stanna för att hjälpa
honom. Hon ägde Evelins förtroende och med
några försiktiga frågor skulle hon säkert kunna
locka fram namnen på de gossar, som -
Nej, se där högg du i sten, Paulus lille -
Aposteln hade förrått sina hemliga planer och
drog sig skamsen tillbaka. Louise fick roa sig
i fred med den vita råttan. Men om kvällarna,
då lektorn återvände från skolan eller från
Blekängen, tog han leksaken ifrån henne, stängde in
vita råttan och gjorde henne dödstrött och
dödsskrämd.
Vita råttan kämpade tappert. Men hon hade
sin svaga punkt Apostelns talande tunga
framkallade hysteriska anfall och i detta tillstånd av
på en gång vanmakt och gränslös upphetsning gav
hon vika för sina begär.
Ja, om du ger mig konjak, kisse, konjak, kisse,
konjak, kisse.
Barhuvad och utan kappa sprang Aposteln ned
till spritbolaget.
En flaska konjak, billig. Fort! Jag har en sjuk
människa i mitt hus.
Droppe för droppe köpte Aposteln den vita
råttans hemligheter. Han fick en lista med
syndares namn och började en jätteprocess i skolan.
De dagarna var han lycklig. Han var mild och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
