Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Vickberg och galne Johnsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konserver, sardiner i olja, burkhummer, tryfferad
gåslever och så vidare. Men han åt så lite. Ett käx,
ett par sardiner, ett glas rhenskt, det var nog.
Herr Vickberg kunde således på hederligt sätt
få allt, vad han behövde. Hans
vindskammarproduktion var icke avsedd för världsmarknaden.
I herr Vickbergs sängkammare strax bredvid
kakelugnen stod en gammal chiffonjé, i chiffonjén fanns
en lönnlåda, i lönnlådan låg en röd
rysslädersportfölj med gyllene friherrekrona över låset. Och
i denna portfölj, som även den tillhört salig baron,
hamnade hovmästarens sedlar. Att se denna
friherrliga portfölj svälla av välmåga - låt vara
en falsk, en förfalskad - det var för herr
Vickberg, en stor ren, osjälvisk njutning.
Herr Vickberg kunde således med gott samvete
fira sina helgdagar, tvätta av sig arbetsveckans
smuts, ikläda sig den svarta rocken,
söndagsperuken och stormen. Med käpp och psalmbok
vandrade han ned till kyrkan - statskyrkan med
tuppen naturligtvis, ty Vickberg älskade icke de
breda lagren och deras religion. I kyrkan förhöll
han sig uppmärksam och tyst, han ansåg det
opassande för en väluppfostrad man att deltaga i
sången. Och dessutom hade han fula tänder. Då
utgångspsalmen spelades, drog han sig långsamt
utför kyrkgången, stannade en stund på kyrkbacken
och ställde sin klocka, som var av guld, efter
tornuret. Detta lilla förehavande tog jämnt så lång tid,
som behövdes för att den väldige häradshövding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
