Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abraham odlar jorden. Det brinner i staden. Och Gusten tillverkar ett alibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öh-öh, det här blir att reda ut.
Det blir att reda ut, upprepade borgmästaren.
Är det någon som vet, hur dags det började?
Närmare tre, om herr borgmästaren tillåter,
föreslog den stillsamme byggmästar Larsson. Jag hade
stigit upp från bordet och hade hunnit ända fram
till torget -
En får då säga, att han har tur, pep Hagelin
den yngre, den lille enögde skomakaren. Lagret
realiserat, maskiner och allt -
Öh-öh-öh, grymtade häradshövdingen svårmodigt.
Och svårmod och förargelse glittrade i alla dessa
ögon, som vändes mot Broms & Kroks brinnande
tändsticksfabrik.
Men genom slöddret i Sofiagatan gick det en stöt.
Där kommer han, där kommer han! Å kära
hjärtanes, den token!
Ingenjör Julius Krok kom springande. Han var
brun från topp till tå, men hatten hade han tappat.
Och öronlocken fladdrade som en vimpel. Han
slog med båda händerna och slöddret gav plats.
Lille Julius kände sig buren av oanade krafter.
Han kände sig ung och stark och väl beredd att
kämpa mot det farliga elementet. Han kände faster
Mimmis gamla läppar mot sin panna, segerlönen
i hans ungdoms stora kamp. Nu skulle han väl
ändå visa allt folket, vad lille Kroken dugde till.
Lille Kroken, som släckte, då hela stan brann!
I hörnet av Blekängsgatan stupade han över en
brandsoldat. Det var en tråkig entré på scenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
